Enligt Socialstyrelsens rekommendationer, som vänder sig till sjukvårdspersonal, så är det bröstmjölken som förespråkas som den bästa näringen för spädbarn de första sex månaderna.
– Amning är förstahandsvalet. Men ibland kanske det inte går och då måste man såklart ta till annat än amningen och då är det viktigt sjukvården kan informera om det också, säger Inga-Maj Andersson, utredare på Socialstyrelsen.
Hur ska man tolka alla nya råd och rön som kommer runt amning?
- Det kan vara svårt att veta hur man ska tolka allt. Kommer det fram ny kunskap så måste vi självklart pröva den och i så fall uppdatera oss. Från vår sida är det viktigt att det finns förankrat i forskning och evidens, den information som vi går ut med, säger Inga-Maj Andersson.
Skapar debatt
Weronika Ek jobbar som forskare på Sci-life lab i Uppsala. Hon är ansvarig för en ny studie som blev offentlig förra året, som visade att det inte finns något samband mellan att amma och astma- och allergibesvär. Något som länge sagts förebyggas av just amning.
– Det är många som hittat det här sambandet innan så den här studien styrker ju det ännu mer. Vetenskapligt går vi mer åt att amning inte skyddar. Vissa kan inte eller vill inte amma av olika anledningar så därför tror jag det är bra att få veta att det inte är viktigt för allting.
Varför forskas det så mycket om amning?
– Det är intressant och det väcker debatt. Amning är ett sådant ämne som oftast sätter folk i två läger, säger Weronika Ek.
AMNING
Socialstyrelsen har valt att följa Världshälsoorganisationen, WHO:s rekommendationer ”Tio steg som främjar amning”.
Sedan 2004 ammas allt färre barn i Sverige.
Flest var det mellan åren 1995 och 2003 då 83 procent ammade. Idag är den siffran nere på 75 procent.
I Uppsala län ammades 45 procent av barnen vid fyra månaders ålder under 2015 – jämfört med 60 procent 2014.
Enligt Socialstyrelsen så kan skillnaden bero på ålder och utbildning.
Källa: Socialstyrelsen