Genom att börja dissekera människo- och djurkroppar inför publik, spreds kunskapen till läkarstudenterna om hur den mänskliga kroppen fungerar.
I mitten av 1600-talets bor det drygt 2000 personer i Uppsala. På universitet går runt 25 läkarstudenter som på den tiden då mest får läsa sig till hur människokroppen ser ut och fungerar. Men nu ska det bli ändring på det.
Se och känna på organen
Universalgeniet Olof Rudbeck hade i unga år funnit inspirationen på en resa i Europa och nu förde han tankarna på en anatomisk teater hem till universitetet i Uppsala. Äntligen skulle studenterna kunna se och känna på människans inre organ.
– För att komma åt kroppens ire var man tvungen att öppna den och plocka ut vilktiga organ som till exempel hjärtat, som man höll upp inför publiken, säger Cecilia Ödman, 1:e antikvarie på Museum Gustavianum
Resa in i kroppen
– Tjusningen över det man såg på bordet var en spegelbild av det som fanns i mig själv. Så det blev även en resa in i min egen kropp, säger Cecilia Ödman, 1:e antikvarie på Museum Gustavianum
Ett tiotal dissektioner genomfördes här och det var framför allt dödsdömda brottslingar som man använde och det var inte bara läkarstudenterstudenter som tittade på. Även allmänheten kunde köpa biljetter till föreställningen. Upp till 200 personer kunde samlas för att bevittna en dissektion.
– Det finns ett brett spektra av reaktioner, allt från nyfikenhet där man kröp fram mot kroppen för att titta på allt, till människor som vänder sig bort, säger Cecilia Ödman.