På torsdagen den 30 maj ska en brittisk domstol ta upp frågan om överlämning till USA, som förra torsdagen lade till 17 åtalspunkter om spionage mot Assange. Det sker fyra dagar innan Uppsala tingsrätt tar ställning till om han ska häktas i sin frånvaro och en europeisk arresteringsorder på nytt kan utfärdas.
Juridiskt avgörs utgången i Storbritannien av flera överväganden, bedömer Ulf Wallentheim, chef för justitiedepartementets enhet för brottmålsärenden och internationellt rättsligt samarbete. Wallentheim understryker att han inte kan uttala sig om vad Storbritannien har för utlämningsavtal med USA, men ser flera faktorer som kan ha betydelse.
– Det finns egentligen ingen rangordning om vilka kriterier som går före andra. Jag skulle utgå från, såsom vi skulle göra, att man gör en helhetsbedömning av samtliga omständigheter i det enskilda fallet, säger han.
Väga spioneri mot våldtäkt
Dels väger man då in hur grova misstänkta brott det rör sig om i respektive land. I så fall ställs brottsrubriceringarna dataintrång och spioneri mot våldtäkt.
Dels bedömer man vilken ansökan som kom först. Inte helt glasklart i detta fall, där Sverige först utfärdade en arresteringsorder 2010, hävde den 2017, sedan återupptog förundersökningen i maj i år, efter USA:s begäran, sedan Assange gripits i april.
Man kan också bedöma vilka möjligheter som finns att få Wikileaksgrundaren till Sverige i nästa led, om han utlämnas till USA först, eller tvärtom.
En faktor är också risken att ett brott preskriberas i ett land om ett överlämnande sker till ett annat land först. I Assangefallet preskriberas det svenska ärendet i augusti 2020.
Bara britterna kan avgöra
Andra omständigheter kan också vägas in.
– Hur man rangordnar dem står skrivet i stjärnorna, det kan bara britterna avgöra, säger Wallentheim.
Men, som folkrättsexperter har påpekat, om Storbritannien uppfattar den amerikanska brottsanklagelsen som politisk ska ingen utlämning ske alls. Spioneri brukar ses som politiskt.
Utlämningsärenden brukar ytterst beslutas på ministernivå – i Sverige är de regeringsbeslut. Om domstolen inte ser något hinder att utlämna, kan det likväl inte uteslutas att politiska överväganden kan vägas in och skapa ytterligare osäkerhet om utgången.
Assangefallet i korthet
April 2010: Wikileaks publicerar video från amerikansk helikopterattack där flera civila skjuts ihjäl i Irak – en händelse som dittills tystats ned. Under året fortsätter Wikileaks att publicera hemliga dokument, främst om USA:s förehavanden i Afghanistan och Irak.
Augusti–december 2010. Julian Assange anhålls och häktas i sin frånvaro misstänkt för sexualbrott mot två kvinnor under ett besök i Sverige. Australiern, som befinner sig i Storbritannien, överlämnar sig till brittisk polis och utrustas med fotboja.
2012: Storbritannien beslutar att Assange ska överlämnas till Sverige. Wikileaksgrundaren flyr till Ecuadors ambassad i London.
2015: Ett av de svenska fallen preskriberas. Misstanken om våldtäkt kvarstår.
2017: Den svenska förundersökningen mot Assange läggs ner, och häktningen hävs.
April 2019: Wikileaksgrundaren grips på Ecuadors ambassad av brittisk polis sedan landet dragit in hans asylstatus. USA offentliggör att ett åtal om dataintrång finns mot Assange och begär omedelbart att han överlämnas dit.
Maj 2019: Assange döms till nästan ett års fängelse av en domstol i London. Den svenska förundersökningen återupptas. Åklagare begär Assange häktad på nytt.
Fakta: TT