Anledningen är att anställningarna inom universitet och högskolor skiljer sig från andra delar av arbetsmarknaden. Fasta jobb eller långa visstidsanställningar är mindre vanligt här än inom offentlig och privat sektor. För utländska doktorander, som vill fortsätta inom sitt forskningsområde, är det kortare projektanställningar som gäller.

– Jag kom till Sverige för att det fanns ett bra forskarlag här. Samhället har satsat cirka en miljon kronor på mig i skattepengar. Nu känns det som att Sverige vill kicka ut mig, säger Lucia Gutiérrez Loza som doktorerar i meteorologi vid Geocentrum på Uppsala universitet.

Förutsättningar ändrade i efterhand

De nya reglerna började gälla i somras, och gäller även dem som påbörjade sina avlönade doktorandstudier innan lagen ändrades och skrivningen om ”varaktig försörjning”, 18 månader, kom till.

Missnöjet jäser nu bland Sveriges cirka 5 000 utländska doktorander. 2 000 av dem har bildat en facebookgrupp för att stärka varandra i arbetet med att få stanna permanent i Sverige. Senare i år planeras även demonstrationer. Ett stort problem är försörjningskravet på 18 månader – för så långa anställningar är sällsynta i universitetsvärlden.

Vanligt med korta anställningar

– De flesta anställningar inom akademin som vi har chans att få är på 6-12 månader, säger Niranjan Joshi, doktorand i seismologi vid Uppsala universitet.

– Jag känner mig lite lurad. När jag började här så var det en doktorexamen som jag trodde var biljetten till permanent uppehållstillstånd. Med de nya reglerna känns det som att börja om från noll, säger han.

Klippet: Mer om missnöjet som jäser bland Sveriges doktorander.