Lukas Nordblom ska börja på juristprogrammet i Uppsala i höst och måste inom mindre än en månad ha ordnat bostad. Jakten går via olika annonsforum på nätet.
– Det är ganska svårt, det finns många medier att leta i. Det känns lite som att leta efter en nål i en höstack, säger han.
Den konventionella förmedlingen tror han inte på.
– Jag förväntar mig inte att få något via dem på ett år eller två.
Nära 6 000 fler studenter i år
Det handlar sammanlagt om 5 940 fler studenter som ska portioneras ut, ett resultat av att regeringen har lovat fler högskoleplatser under mandatperioden.
Uppsala universitet får omkring 1 200 fler nya antagna. Linnéuniversitet i Växjö och Kalmar får knappt 2 000 fler antagna jämfört med föregående år och Högskolan i Skövde omkring 1 650. Samtliga orter lider redan brist på studentbostäder.
– Vissa av de lärosätena har tidigare varit rödlistade i våra rapporter. Preliminärt kan man gissa att det här kommer att påverka, säger ordföranden för Sveriges förenade studentkårer (SFS) Jacob Adamowicz.
Samarbete behövs
Stina Olén, vd för branschorganisationen Studentbostadsföretagen, efterlyser ett bättre samarbete mellan inblandade aktörer.
– Kommuner, lärosäten och bostadsbyggare behöver jobba bättre tillsammans. I dag blir det en viss ryckighet på marknaden. Det går snabbare att tillsätta fler studieplatser än att bygga studentbostäder, säger hon.
Trots att det har byggts en hel del studentbostäder under senare tid behövs det byggas mer, men det måste också till regeländringar, enligt Stina Olén.
– Det handlar om att kunna möjliggöra att bygga mer ändamålsenliga och prisvärda bostäder till studenterna. Nu har vi egentligen samma regler som för övriga bostäder, fastän det är en genomgångsbostad till för studier.