I ett brev till ledningen för kvinnosjukvården som kom in i april uppgav personal att närmare 30 anställda på förlossningen var bekräftat smittade – och att fler tillkom varje dag.
Personal med symptom hade testats för att se vilka som hade covid-19 och inte kunde återvända till jobbet.
– När jag blev sjuk var vi runt 30 stycken som testades positivt på förlossningen, säger en av dem, som vill vara anonym, till SVT Nyheter.
Brevet undertecknades av närmare ett 70-tal anställda vid förlossningen och BB. Vid förlossningen finns omkring 120 anställda.
I brevet ger man uttryck för att situationen ”skrämmer och oroar”.
Efterlyste åtgärder
Undertecknarna efterlyste bland annat mer skyddsutrustning och tydlighet kring nya rutiner.
Svar kom med vändande post: “I ledningen är vi oroade över att så många på förlossningen insjuknat i Covid-19”, skrev chefen för kvinnokliniken och listade sedan en rad åtgärder som vidtagits. Där står även att man aldrig haft ont om skyddsutrustning.
I svaret bifogades även statistik ur en undersökning på hur väl personalen själva ansett sig följa de så kallade basala hygien-reglerna att tvätta och sprita händerna. Ledningen konstaterar att följsamheten är bland de lägsta på Akademiska.
– Responsen från ledningen var lite beklämmande kan jag tycka, ungefär som 'skyll dig själv om du inte kan hålla de basala hygienrutinerna', säger en anställd som vill vara anonym.
Brevet avslutas sedan med ett “PS”:
“En del information om smittad personal på förlossningen har spridit sig och det kommer att orsaka oro hos tredje part, nämligen våra patienter som är hemma och är oroliga för sin egen och sitt kommande barns hälsa. Det är viktigt att vi alla tillsammans skapar trygghet och tillit till vården för våra patienter.”
”Håll käften”
Flera personer som SVT Nyheter har varit i kontakt med uppfattar det som att ledningen inte ville att situationen skulle komma ut:
”Mörkar”
Och de får medhåll av en av Sveriges främsta experter på yttrandefrihet, Nils Funcke.
– Det där PS:et borde aldrig ha skrivits överhuvudtaget. Det kan tolkas som att man begränsar de anställdas yttrandefrihet. Dessutom skapar det inte tillit till sjukvården att man mörkar så centrala uppgifter som att det förekommer smitta bland personalen.
Till SVT Nyheter vill ledningen för Kvinnokliniken inte kännas vid att det ska röra sig om närmare 30 bekräftade fall bland personalen. Däremot vill man inte uppge hur många det ska röra sig om med hänvisning till sekretess. Något Nils Funcke också slår ner på.
– Det framstår som att man övertolkar möjligheten att sekretessbelägga. Det är fullt möjligt att lämna ut utan att det leder till men för en enskild, säger Nils Funcke.
Bland de värst drabbade
Men att förlossningen varit en särskilt drabbad avdelning sett till sjukhuset i stort bekräftas av Fredrik Sund, chef för infektionskliniken vid Akademiska sjukhuset.
– Vi har provtagit all personal som haft symptom sedan många veckor.
Anledningen till att kliniken varit drabbad, oavsett siffra, uppger verksamhetschefen för Kvinnokliniken Masoumeh Rezapour Isfahani beror på att man varit
duktig på provtagning av personal där – och därigenom fått de siffrorna man fått. Man ska heller aldrig, enligt henne, haft problem med bemanningen på förlossningen.
– Vi följer rekommendationerna och råden kring smittskyddsrutiner. Vi har vidtagit en rad åtgärder sedan i mars när smittspridningen kom igång, säger Masoumeh Rezapour Isfahani.
”Ett internt dokument”
När det gäller kritiken mot hennes formulering i brevet till personalen kommenterar Masoumeh Rezapour Isfahani så här:
– Man har rätt att tolka det som man vill. Det var ett internt dokument. Har personalen konkret kritik kan de jättegärna framföra det till mig.
– Meningen med formuleringen var att personalens synpunkter, kritik och goda tankar behöver komma upp till ledningen. Inget annat, kommenterar hon vidare.
Borde du uttryckt dig annorlunda?
– Nej. Mitt fokus är patientsäkerhet och personalens säkerhet, säger Masoumeh Rezapour Isfahani.
Yttrandefrihetsexperten Nils Funke menar dock att oviljan till att delge allmänheten om situationen snarare är motverkande.
– En sådan här pandemi bekämpas inte bäst genom att man tror sig skapa tillit genom att inte berätta hur situationen ser ut. Det bör man informera om till de som varit eller kan tänkas komma till förlossningen så man kan vara extra varsam, säger han.
Vet du mer? Hör av dig till oss: uppsala@svt.se
Det här innebär meddelarfrihet:
Meddelarfrihet i detalj:
1. Vad är meddelarfrihet?
Meddelarfrihet innebär att vem som helst får lämna vilka uppgifter som helst till en journalist eller en redaktion, i syfte att de ska publiceras. Den friheten gäller alla, inte bara offentliganställda. Men privatanställda har inte samma skydd som de offentliganställda. Du har också rätt att införskaffa uppgifter för att offentliggöra dem så länge det inte sker på ett brottsligt sätt, till exempel genom stöld.
2. Vad riskerar jag?
Du som är anställd inom offentlig sektor (det vill säga har kommunen, staten eller regionen som arbetsgivare) har förutom meddelarfrihet ett särskilt meddelarskydd. Din arbetsgivare är förbjuden att efterforska vem som lämnat uppgifter till media. Bara att ställa frågan är straffbart. Att som arbetsgivare bryta mot efterforskningsförbudet kan ge böter eller fängelse i högst ett år.
3. Kan jag bli av med jobbet?
Om en offentlig arbetsgivare trots allt skulle få fram vem som tipsat media är hon eller han förbjuden att bestraffa dig, till exempel genom att säga upp dig eller omplacera dig. Det kan ge böter eller fängelse. Detta gäller även om du framträder öppet.
Sedan juli 2017 gäller efterforskningsförbudet och repressalieförbudet även för de som är anställda inom privat vård, skola och omsorg som är offentligt finansierad. Det gäller också inom kommunala bolag som kommunen har avgörande beslutanderätt över, men inte inom statliga bolag.
4. Får jag vara anonym?
Journalisten eller redaktionen som tagit emot ditt tips har tystnadsplikt enligt lag och får inte avslöja vem som lämnat tipset. Du har rätt att vara helt anonym om du vill. Journalisten får inte avslöja ditt namn för någon, inte heller uppgifter om ålder, kön, arbetsplats eller annat som kan leda till att det går att lista ut vem som är källan. Tystnadsplikten gäller livet ut.
5. Men sekretessen då?
Uppgifter som är sekretessbelagda får väl inte lämnas ut till media? Jo, meddelarfriheten gäller även då. Som offentliganställd får du berätta för en journalist vad som står i ett sekretessbelagt dokument, men inte lämna över själva dokumentet. Även om du i ditt jobb har tystnadsplikt får du prata med media om nästan vad som helst. Undantagen är bland annat sådant som omfattas av patientsekretess eller uppgifter om rikets säkerhet.