Tillsammans med fastighetsägaren Statens Fastighetsverk hoppas Gustavianum kunna installera en ny typ av klimatanläggning i en del av museets lokaler. Samtidigt som man vill förbättra säkerheten. Anledningen är att de vill utveckla och utvidga sina utställningar. Inte minst med mer värdefulla saker.

– Som det ser ut idag är lokalerna inte tillräckligt säkra för att kunna ta in riktigt värdefulla utställningar. Det är en sak vi hoppas kunna ändra på. Sen är det också frågan om klimatet, säger Marika Hedin, museichef vid Gustavianum i Uppsala.

För dåligt klimat

För tillfället är klimatet i de anrika lokalerna som Gustavianum huserar i för dåliga för riktigt känsliga verk.

– På universitet har vi mycket fina saker som vi tyvärr inte kan visa. Klimatet är för dåligt helt enkelt.

Hur menar du?

– Lokalerna som det ser ut nu är inte styrda när det kommer till klimatet. Det vi hoppas på att göra är att få till ett så kallad Bizot-klimat.

Bizot-klimat

Förhoppningen är att anläggningen ska kunna vara installerad på vinden.

– Besökarna kommer inte märka någon skillnad så. Den är tänkt att kunna stå på vinden och kontrollera nivåerna, och släpp ner luft genom kanaler i väggarna.

Bizot-klimat är ett typ av klimat som de flesta av världens allra främsta museum har kommit överens om.

– Det handlar om vilket luftfuktighet och vilka temperaturer som är ok att ha. Men främst handlar det om att man vill minska svängningarna.

Svängningarna?

– Inomhusklimatet påverkas ju av årstiderna, men också hur huset så att säga ser ut. Ett stenhus som värms upp under sommaren påverkar inneklimatet och så vidare. Det man vill få till är att ha ett så pass stabilt klimat som möjligt.

Saker kan gå sönder

Vad händer annars?

– Ja, metall kan rosta. Tavlor kan spricka. Trä kan spricka. Tavlor kan buckla till sig. Saker kan gå sönder.

Förhoppningarna är att investeringen av en ny klimatanordning kan möjliggöra nya lån av utställningar.

– Vi har som det ser ut idag massa samarbeten med andra universitet, som till exempel Harvard, Yale, Cambridge och så – så om renoveringen godkänns kan vi låna in samlingar som vi tidigare inte kunnat.

Mer värdefull saker

Vad blir den stora skillnaden?

– Vi kan komma att kunna ta in mycket mer värdefull saker, bland annat tack vare det förbättrade klimatet men också tack var höjd säkerhet.

Men om de allra största aktörerna använder samma klimat, vilka verk bli aktuella? Louvrens utställningar?

– Jag tror inte direkt de kommer låna ut Mona Lisa om det är det du menar. Dessutom siktar vi snarare på samarbeten med andra universitet, säger Marika Hedin.

Inget är klart

Museichefen Marika Hedin understryker dock att inget är klart.

– Än är det väldigt tidigt och ingenting är klart än.

Fastighetsägaren Statens Fastighetsverk måste från sin sida få investeringen klubbad från regeringen och Gustavianum måste i sin tur på investeringen godkänd av konsistoriet och i slutändan universitetets rektor.

Omkring 50 miljoner kronor efterfrågas till investeringen i SFV:s nya investeringsplan för åren 2017-2021. En investeringsplan som är inskickat till regeringskansliet för handläggning. Även universitetet väntas gå in med pengar i ombyggnationen, om den blir av.

Siktar högt

När den eventuella byggnationen kan påbörjas vet ingen, men det Gustavianums museichef Marika Hedin i alla fall vet är att resultatet skulle bli bra om planerna går igenom.

– Jag skulle vilja påstå att vi då skulle bli kanske världens främsta universitetsmuseum, säger hon.