Så, vad kan du gå ut med?

– Ingenting.

Det är kanske inte de bästa förutsättningar man kan ha, när man ska göra en intervju. Men för chefen över Sveriges mest sekretessbelagda domstol, Försvarsundelserättelsedomstolen, är det en verklighet.

Enköpingsbon Hases Per Sjöblom har, i rollen som domare, som enda uppgift att säga ja eller nej till Försvarets Radioanstalts (FRA) önskemål om att bedriva signalspaning. Eftersom just det är sekretessbelagt, och att det är den enda ärendetyp han behandlar, blir allt icke offentligt.

– Det är vanlig domstolsverksamhet vi bedriver. Men en annan domstol, exempelvis tingsrätten, kan ju ha hundratals olika mål som stölder och rån. Vi har en: Om FRA ska få tillstånd eller inte att bedriva signalspaning, säger Hases Per Sjöblom.

Ger tillstånd

Kortfattat går det till så här. Regeringen upprättar varje år ett inriktningsdokument för försvar och säkerhetspolitik. Ett dokument som är hemligt. Utifrån det kan sedan regeringen själva eller regeringskansliet, försvarsmakten, Säkerhetspolisen (SÄPO) eller polisens nationella operativa avdelning (NOA) bryta ner dokumentet i egna frågeställningar.

Efter det går de alla via FRA och frågar om de kan bedriva signalspaning. När FRA sedan ansöker om tillstånd för det här kliver Hases Per Sjöblom in och säger ja eller nej. Och han understryker att det handlar signalspaning, inte avlyssning.

– Om jag ringer från Enköping till Uppsala så tar det samtalet den billigaste vägen för stunden, inte den snabbaste. Det betyder att vissa gånger kan det gå via en satellit eller atlantkabeln. Det är i de här passagerna som FRA ibland vill söka information, säger Hases Per Sjöblom.

Integritet

Oftast handlar domstolens uppgift om frågor kring  integritet för den enskilde. Men samtidigt kan ingenting som kommer fram genom signalspaningen någonsin användas i en rättegång. Och spaningen får enligt lag inte ske inom Sveriges gränser. Gäller det avlyssning av brottsmisstänkta personer gör istället tingrätterna de bedömningarna.

– Ofta finns det en missuppfattning om att FRA avlyssnar sina medborgare. Det gör de aldrig. Det de gör är att de söker i de signaler som passerar våra gränser efter saker som kan vara av intresse för rikets säkerhet eller yttre hot, säger Hases Per Sjöblom.

Sitter bakom beväpnade vakter

Egentligen är jobbet på försvarsundelserättelsedomstolen som vilket domstolsjobb som helst. Med skillnaden att man bara har en enda måltyp och att allt är sekretess. Inte ens hur många fall man tar upp är offentligt. Och kontoret i Kista klassas som skyddsobjekt.

– Nu har jag varit där i drygt två år och det var speciellt i början. Vi sitter bakom beväpnade vakter och rummet är ett så kallat rös-rum, ett slags bunkerliknande rum som spärrar alla yttre och inre signaler från att passera väggarna. Men i grunden är det juridik det handlar om, säger han.

Ser du några risker med att offentligheten är så obefintlig i verksamheten?

– I grunden tycker jag att det är problematiskt med allt som är hemligt. Och vi har en stor nytta av den stora offentlighetsprincip vi har i Sverige. Men i det här fallet skulle själva syftet gå helt förlorat om vi hade någon offentlighet. Det måste vara hemligt. Till och med hur många mål vi behandlar är sekretessbelagt, säger Hases Per Sjöblom.