Vi tar det från början.
Konstnären och poeten, amerikanen Clark Lunberry, har gjort sig ett namn världen över för sin konst där han ”skriver på vatten.” Tekniken består av plastbokstäver som, knappt flytande, bildar ett slags korsord i olika vatten. Han har tidigare ställt ut i bland annat Tokyo, Paris och Oxford.
I helgen kom han till Uppsala och Svandammen för att bjuda Uppsalaborna på en installation. Men det skulle visa sig bli lite av en mardröm.
– Det tog lång tid, över åtta timmar, och jag var helt slutkörd. Plötsligt dök polisen upp med fullt blåljus och började skrika på mig men det löste sig snart efter att jag visade mitt tillstånd att sätta upp verket. De var mycket trevliga, säger Clark Lunberry.
Det dröjde dock inte länge förrän han kantrade med båten.
Slutpumpad, dyngsur och lite nedstämd begav sig sedan Clark Lunberry ut på en tio minuter lång promenad till sitt hotell med förhoppningen av att kunna fortsätta under måndagen. En promenad som skulle visa sig ge honom en rejäl förkylning.
– Jag kände mig inte i fas att fortsätta med konstverket på måndagen utan gick och åt lunch med min dotter som studerar på universitetet här. Men när vi återvände till dammen var verket uppforslat på strandkanten. Och på plats fanns fyra medarbetare vid kommunens parkförvaltning, säger Clark Lunberry.
En kommunikationsmiss hade gjort att personalen vid Uppsala kommuns parkenhet inte fått informationen om verket utan istället dömt ut det som ”skräp”.
– De var jättetrevliga. Men jag förstår fortfarande inte riktigt hur de inte kunde se att det var text i vattnet och inte bara slumpartad plast, säger Clark Lunberry och fortsätter:
– De tyckte att jag kunde rulla ut verket igen men jag förklarade att det inte riktigt var så enkelt. Det kräver en hel del pill med olika linor och båten var ju återlämnad. Dessutom hade förkylningen nu blivit så stark att jag misstänkte stämbandskatarr och begav mig istället till en vårdcentral. Jag fick en ask Bafucin, säger Clark Lunberry.
Svensk byråkrati sänkte verket
I verket hade han bland annat skrivit orden ”appearing” och ”disappearing” sammanflätat med varandra.
Vad tänker du om att verket ”försvann” så här? Ser du ironin i det?
– Haha, ja och det blir ju ett slags förlängning av verket. När jag var i London var det svanar som tog sönder konstverket, här var det svensk byråkrati, säger Clark Lunberry.
Uppsala kommun beklagar det hela och säger att det kunde hända eftersom de enkilda arbetare som städat kring Svandammen inte nåtts av informationen kring verket. Istället har förbipasserande gjort dem uppmärksammade på ”skräp” som sedan städats bort.