Totalt i Sverige var närmare 700 personer efterlysta i mitten av maj i år. Men hur är det egentligen möjligt att så många lyckas hålla sig undan?
– De flesta är dömda till kortare fängelsestraff och då har de inte varit frihetsberövade, utan de är ute i väntan på domen. Vi skickar ut ett beslut till den dömde om senaste dag för inställelse. Gör personen inte det så tar vi hjälp av polisen, säger Tatjana Johansen, tf chef för Kriminalvårdens placeringssektion.
Här är de sju personerna bosatta i Uppsala län som håller sig undan fängelsestraff:
- En kvinna i 40-årsåldern som dömdes till en månads fängelse för narkotikabrott i juli förra året. Kvinnan, som arbetar inom vården, har tagit del av beslutet men inte inställt sig.
- En man i 50-årsåldern som ska sitta två veckor i fängelse för stöld. Domen föll 2016 och preskriptionstiden går ut i juli i år. Enligt Kriminalvården befinner sig mannen eventuellt utomlands.
- En man i 30-årsåldern som har två domar; en för narkotikabrott 2019 och en för bland annat misshandel och våld mot tjänsteman 2020. Straffen bestämdes till tre månader respektive en månad.
- En man i 20-årsåldern som dömdes till två månader i fängelse förra sommaren för narkotikabrott och ringa narkotikabrott. Han har inte kvitterat ut beslutet om inställelse och har heller inte kunnat anträffas när Kriminalvården sökt honom.
- En man i 30-årsåldern som dömdes i Solna tingsrätt förra året för grovt rattfylleri och olovlig körning. Straffet bestämdes till fängelse i en månad. Mannen har inte utkvitterat beslut om inställelse vid anstalten.
- En man i 20-årsåldern som dömdes till fängelse i två månader i april förra året. Han är anvisad till en anstalt i Nyköping men har inte inställt sig.
- En man i 30-årsåldern som dömts i Svea Hovrätt till två månaders fängelse för grov vårdslöshet i trafik, olovlig körning, grovt rattfylleri, obehörigt avvikande från trafikolycksplats och brott mot lagen om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål.
Fakta
- En person som döms till fängelse, och inte redan sitter i fängelse eller är häktad, ska själv inställa sig på den anstalt som Kriminalvården beslutar om.
- Om den dömde inte kommer till fängelset i tid gör Kriminalvården en så kallad förpassningsbegäran. Det innebär att polisen försöker få tag på personen. Om det inte lyckas så gör Kriminalvården en efterlysning.
- Enligt brottsbalken är preskriptionstiden 5 år för fängelsestraff under 1 år och 10 år för fängelsestraff mellan 1 och 4 år.
Källa: Kriminalvården