På Akademiska sjukhusets ätstörningsenheter behandlas vuxna, barn och unga. Genom bland annat samtal, kognitiv beteendeterapi och familjebaserad behandling får patienterna hjälp att må bättre.

– Vi har märkt att patienterna som kommer hit är i sämre skick än tidigare. Fler befinner sig i svält och har kommit längre in i sjukdomen, säger Maria Stefansson.

Ökningen är inte unik för Uppsala. Enligt Socialstyrelsen är ätstörning den diagnos som ökat mest inom tvångsvården mellan 2017 och 2021. En orsak som lyfts fram är pandemin.

– Vi har olika hypoteser om vad ökningen beror på, men vi tror att isoleringen under pandemin bidrog till att många blev ensamma och drabbades av ätstörningar, säger Maria Stefansson.

Vårdköerna är en utmaning

Trots ökningen har väntetiden för patienterna på Akademiska sjukhuset inte blivit längre utan man håller vårdgarantin på 30 dagar till nybesök och 30 dagar till behandling, men vissa få undantag. Det enligt avdelningschef Maria Stefansson.

Detta beror delvis, enligt personalen, på att man börjat med gruppterapi för personer med ätstörningsproblem.

– Genom att vi börjat med gruppterapi har vi kunnat hjälpa fler patienter samtidigt. Det gör att väntetiderna till vården bara är marginellt längre än tidigare, säger Elisabeth Welch, ätstörningsenheten för vuxna.

I klippet: Därför ökar antalet patienter på ätstörningsenheten.