Vittnesmålen är många. Boende på Väktargatan under 80- och 90-talet säger i dag att det var allmänt känt redan då att husen var ”lerbostäder” och att de var på väg att sjunka.
Senare boende – under 2000-talet – vittnar om samma sak. Diskussioner har pågått med tidigare hyresvärdar om att husen rör på sig till följd av lergrunden, men ingenting har gjorts.
– Det har varit allmänt känt att husen står på lera och många lägenheter har sprickbildningar och har haft det ett tag. De byggdes från början för att stå i kanske 30 år men har i dag har stått i nästan 60 år, säger ordförande för Väktargatans Förtroenderåd Joakim Ingnäs.
Trots detta har nya boende flyttat in så sent som första oktober. Nu behöver 72 hushåll evakueras senast i december.
Har haft vetskap i två år
Nuvarande hyresvärden Uppsalahem har vetat om sättningsproblemen på Väktargatan sedan åtminstone hösten 2021, och genomförde därför en besiktning tidigare i höstas. Varför de inte har gjort något tidigare handlar om att de inte trott att skadorna var så omfattande.
– Sprickor i huset kan vara helt naturligt och inte utgöra någon fara eller risk. Det kan också vara så att det finns osynliga skador som i stället utgör en risk. Därför gjorde vi besiktningen för att se skadornas omfattning, säger Linda Ryttlefors, kommunikationschef på Uppsalahem.
I klippet: ”Det borde de har vetat länge” säger juristen Martin Hansson på Hyresgästföreningen om Väktargatans problem.
lera som GRUND
Enligt geologen Eva Rönnberg på företaget Geovita kan tjock och lerig mark, som finns på Väktargatan, leda till att underlaget blir instabilt och lägger sig ojämnt. Lera är inte ett lämpligt material att bygga på om grunden inte pålas eller grundläggs med plattor först, menar hon. Bostäderna på Väktargatan har ingen sådan grund, och flyter därför på leran och flyttar sig.
Enligt Plan-och byggförordningen från 1959 som gällde när Väktargatans bostäder byggdes under 60-talet ska ”byggnads grundkonstruktion och stomme [...] hava betryggande bärförmåga, stadga och beständighet.”