Det är högt tryck på SVA just nu. Här analyserar man de prover som kommer in från utbrottet av mjältbrand i Östergötland. Prover med misstankar om att djur har smittas med den dödliga sjukdomen. Arbetet sker i nära samverkan med andra myndigheter som Jordbruksverket och länsstyrelserna.
– Det är vi som gör riskbedömningar, ställer diagnoser och förser dem med underlag, säger Ann Lindberg, statsepizootolog på SVA, med ansvar för frågor om epizootier och andra allvarliga infektionssjukdomar hos djur.
Massvaccinering av djur
På gårdarna runt Omberg sker nu en massvaccinering. Över 1.000 djur har hittills vaccinerats, enligt jordbruksverket. Det är framför allt kommunikationen mellan myndigheterna som tar tid för SVA. Inte minst för att utbrottet av mjältbrand i Östergötland har drabbat flera olika djurslag.
– Vid tidigare utbrott har det varit nötkreatur som drabbats. Nu är det även häst, älg och får som smittats och vi behöver inte bara kommunicera mot lantbrukare, utan även med till exempel hästägare och jägare, säger Ann Lindberg.
Säkerhetsklassade laboratorium
Analyserna görs i säkerhetsklassade laboratorium. Nu pågår ett pusselarbete där man även kommer att titta på meteorologiska och geologiska faktorer.
– Det är till exempel kalkrika jordar i trakten som är bra för överlevnad av mjältbrandssporer. Nu försöker vi förstå hur det har hänt, varför just i det här området och om vi kan förutsäga var liknande utbrott kan hända i framtiden, säger Ann Lindberg.
Om mjältbrand
Mjältbrand, eller Antrax som den även kallas är en mycket allvarlig och akut bakteriell infektionssjukdom som kan drabba många djurslag, framför allt idisslare. Sjukdomen kan överföras mellan djur och människa, men det är extremt sällsynt i Sverige.
Mjältbrand är en sporbildande bakterie med förmåga att överleva i djurprodukter och i jord. Mjältbrandssporer kan infektera i ca 45 år och överleva i mer än 100 år.
Mjältbrand kan överföras till människa efter direktkontakt med vävnader från sjuka djur, ull, fällar, foder eller andra produkter som förorenats med bakterien eller sporer. Smittöverföring kan också ske genom att man andas in bakteriesporer, till exempel i damm från ull. Smitta från person till person har aldrig rapporterats.
Mjältbrand i mag- och tarmkanalen ger magsmärtor, feber, illamående, diarré, kräkningar och eventuellt blodförgiftning.
Sjukdomen kan behandlas med antibiotika
Vid misstänkt mjältbrand i en djurbesättning kontaktas smittskyddsläkaren samt Folkhälsomyndigheten av veterinära myndigheter för förebyggande åtgärder.
Det senast kända svenska fallet hos människa inträffade 1965, då en person som arbetade på en mattfabrik insjuknade med förkylningssymtom, försämrades och dog inom några dygn. Vid mattfabriken hanterades importerad ull och arbetslokalerna var mycket dammiga från ullen. Man kunde i flera av ullproven påvisa mjältbrandsbakterier.
Källa: Folkhälsomyndigheten