Sverige har idag sex aktiva reaktorer: tre i Forsmark, två i Ringhals och en i Oskarshamn. Var och en av reaktorerna producerar mellan 15-25 ton använt kärnbränsle per år.
Avfallet förvaras idag i Oskarshamn som årligen kan ta emot 300 ton kärnbränsle. Men så småningom ska avfallet flyttas till slutförvaret i Forsmark och när det förseglas år 2090 kommer det uppskattningsvis att rymma 12 000 ton kärnbränsleavfall i koppar och vulkanisk lera. Ett skydd som ska hålla i 100 000 år och klara istider.
På onsdagseftermiddagen togs det första spadtaget för bygget.
– Det här är ett historiskt spadtag. Ett väldigt viktigt spadtag. Inte bara för Sverige och i vår kärnkraftshistoria utan också för att sätta bilden för resten av världen, att vi faktiskt har forskat fram den här metoden och nu börjat tillämpa den också, säger Romina Pourmokhtari (L), klimat- och miljöminister.
Oro inför framtiden
Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, är både kritiska och oroliga. Kritiska till att dagens metod med kopparkapslar inte är tillräckligt säker och oroliga för hur framtidens kärnkraft kommer att se ut.
– Vi vet inte hur framtidens reaktorer kommer att se ut och det kan möjligtvis ge andra förutsättningar för hur avfallet behöver slutförvaras, säger Linda Birkedal, ordförande i MKG.
Svensk kärnbränslehantering, SKB, som ansvarar för avfallet är däremot säkra.
– Vi har en säker metod. Men däremot finns det idag ingen plan på vilka nya typer av anläggningar som ska byggas, svarar Anna Porelius, kommunikationschef på SKB.
Nytt slutförvar kan bli aktuellt
Om den utbyggnad av kärnkraft som regeringen har föreslagit blir av kommer slutförvaret i Forsmark inte att rymma avfallet från de nya reaktorerna. En av lösningarna kan vara att bygga ut slutförvaret i Forsmark. En annan lösning är att hitta nya platser för slutförvar.
– Det absolut mest kostnadseffektiva är att förvara framtida avfall i det slutförvaret som planeras att byggas men det är svårt rent juridiskt. En alternativ lösning är att bygga ett nytt slutförvar, säger kärnkraftsamordnaren Carl Berglöf som även säger att frågan ska utredas under 2025.
Slutförvarsbygget i Forsmark, som sköts av SKB, beräknas kosta 12 miljarder kronor. Kostnaden för hela svenska kärnavfallsprogrammet väntas uppgå till cirka 171 miljarder kronor.
Javascript är avstängt
Slutförvaret i Forsmark
• Svensk kärnbränslehantering, SKB, som ägs av kärnkraftverken, ansökte 2011 om ett slutförvar i Forsmark som ska ta emot avfall från dagens kärnkraftverk och sedan stängas. Totalt 12 000 ton avfall i cirka 6 000 kopparkapslar, 500 meter under jord. Metoden med tre skyddsbarriärer presenterades 1983: Kopparkapslar, bentonitlera och det svenska urberget.
• Kärnkraftsindustrin ska bekosta slutförvaret tills det försluts. Staten tar sedan över ansvaret. För närvarande mellanlagras allt använt kärnbränsle i Oskarshamn i väntan på slutförvaret.
• Radioaktiviteten minskar med århundradena. Efter 1 000 år är det mesta borta men avfallet är fortfarande farligt att få i sig, exempelvis via grundvattnet. Efter 100 000 år är dess farlighet ungefär som när uranmalmen bröts.
• Finland beslöt 2015 att bygga ett slutförvar enligt den svenska metoden, som världens första. Enligt planen ska de första kopparkapslarna deponeras i urberget där inom två år.
• Det går också att återanvända utbränt kärnbränsle, det sker dock inte i Sverige idag.
Källa: Strålsäkerhetsmyndigheten, SKB