DNA-baserad släktforskning använde den svenska polisen första gången som ett pilotprojekt i utredningen av dubbelmorden i Linköping, där gärningsmannen kunde ringas in genom att en privat släktforskare kartlade hans släktträd.
Metoden mötte kritik från Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) som menade att den stred mot lagen – men efter en lagändring får nu polisen nyttja verktyget från och med 1 juli.
För polisens kalla fall-grupp, som idag har 16 mord i Uppsala län på sitt bord, kan metoden få stor betydelse.
– Personligen tror jag att det kan bli oerhört värdefullt, inte minst för de som är drabbade, säger kriminalkommissarie Mikael Eriksson.
– Det är viktigt att prata om personlig integritet, men handlar också om ett enormt lidande för anhöriga som vill ha svar. Det är en balansgång.
Polisen: Kommer bli en prövning
Mikael Eriksson vill dock inte måla upp den nya biometrilagen, som lagen kallas, som något som enskilt kommer att lösa allt.
För att den nya metoden ens ska bli användbar krävs det mer resurser till både polisen och redan hårt pressade Nationellt forensiskt centrum (NFC), enligt Mikael Eriksson.
– Det kommer bli en prövning. Trycket kommer att öka, där behöver man se över hur det är resurssatt, säger han.
Finns det risk att man genom detta omedvetet råkar ”tjalla” på en släkting?
– Nja, jag tror inte att det kommer bli en sådan situation. Den tekniska bevisningen pratar sitt eget språk.
I klippet ovan: Så kan den nya metoden lösa gamla mord i Uppsala.
Dna-släktforskning i polisutredningar
Verktyget kommer att få användas i både gamla och nya fall.
Metoden att hitta brottslingar med hjälp av släktforskning kommer från USA, och blev känd då den användes för att spåra upp den så kallade Golden state-mördaren Joseph James DeAngelo 2018.
I korthet går metoden ut på att en dna-profil från en brottsplats läggs in i en släktforskningsdatabas där andra släktforskare har lagt in sitt dna. Profilen jämförs sedan med de andra i databasen (bara personer som har godkänt jämförelser ingår). Om profilen från brottsplatsen matchar andra dna-profiler blir det möjligt att via släktforskning hitta den som en gång lämnat spåren.
I Sverige provade polisen metoden i ett pilotprojekt i utredningen om dubbelmordet i Linköping 2004 och lyckades då hitta gärningsmannen med hjälp av släktforskaren Peter Sjölund.
Integritetsskyddsmyndigheten bedömde senare att metoden stred mot lagen. Saken blev en fråga för en statlig utredning som föreslagit att lagen ändras 2025, för att metoden ska kunna användas.
Källa: TT
