I studien fick personer med spindelfobi ligga i en scanner där hjärnaktiviteten kan mätas. Där fick de en kort exponering av en spindelbild. Sen delade man in personerna i två grupper. Den ena fick titta på många fler spindelbilder bara efter tio minuter, den andra fick vänta på samma exponering i sex timmar. Tio minutersgruppen klarade en ny exponering nästa dag betydligt bättre.

– Eftersom minnet skakas loss när vi påminner om spindlar i den första exponeringen kunde vi sedan bryta ner återskapandet genom att direkt efter göra en mer traditionell exponering där man tittar på fler bilder. Hos den andra gruppen hann hjärnan komma tillbaka till ursprungsläget, säger Mats Fredriksson, hjärnforskare och professor i psykologi vid Uppsala universitet.

Även när det man testade att låta personerna ta i och närma sig riktiga spindlar blev resultatet det samma.

– Det gick mycket lättare i den första gruppen, säger Mats Fredriksson.

Försöker bota sig

En som vet en hel del om spindelfobi är Skansenakvariets Jonas Wahlström. Dagligen kommer besökare med fobi till akvariet för att själva försöka bota sin skräck.

– En del vågar sig ju inte ens in men de som faktiskt gör det brukar kunna hålla i en spindel. Om än med darrande hand, säger han, själv med en Chilensk fågelspindel i handen.

Vill du själv istället prova den nya metoden med olika former av exponeringar rekommenderar dock professor Mats Fredriksson att man gör det tillsammans med en terapeut.

– När människor är rädda går tiden långsamt. Och det är svårt att utföra det här när man är livrädd, säger han.