Alexandra Balanescu är undersköterska och medicinsk sekreterare i grunden, och har gått ett tiotal utbildningar inom injektionsbehandling. Men om det nya lagförslaget går igenom kommer hon från och med den 1 juli inte få utföra sina botox- och fillersbehandlingar längre.
– Jag tycker det är alldeles för krävande att hoppa på en tre-sexårig utbildning för det yrket som vi arbetar inom, säger Alexandra Balanescu.
Säkerheten viktig
Alexandra, som har sökt in till sjuksköterskeutbildningen i höst, tycker att det är bra att man kräver medicinsk kompetens. Men en annan lösning hade varit bättre menar hon, exempelvis att erbjuda en legitimerad utbildning i hennes specifika yrkesområde.
– Även om du är sjuksköterska anser jag att säkerheten inte finns där om du inte har läkemedelskunskaper, fortsätter hon.
Kristina Westling, konsumentrådgivare på Uppsala kommun, får relativt få klagomål om skönhetsbehandlingar som gått fel. Men hon menar att när är det väl går fel så finns det risk för allvarliga konsekvenser, och en person hon talat med fick uppsöka sjukvård.
– Det är konstigt att det inte funnits krav på utbildning innan, säger Kristina Westling.
Lagförslaget i korthet
- Den nya lagen syftar till att begränsa ”oseriösa och farliga aktörer”, som socialminister Lena Hallengren (S) uttrycker det
- Enligt propositionen ska endast legitimerade läkare, sjuksköterskor och tandläkare med specialistkompetens få utöva estetiska kirurgiska ingrepp
- Förslaget innehåller också en åldersgräns på 18 år för att genomgå behandlingar
- Den som utför ingrepp utan att uppfylla kompetenskravet ska kunna få böter eller sex månaders fängelse