I ett drygt fyra minuter långt klipp, som filmades av Adams vän, syns hur Adam, som egentligen heter något annat, blir mer och mer upprörd medan polisen håller i hans händer. Sedan beslutar polisen att kroppsvisitera honom – och drar till slut ner Adam på gatan för att sätta på handfängslen.
I mars väckte Särskilda åklagarkammaren åtal mot polisen för ingripandet mot Adam, och hanteringen av en annan man under samma arbetspass.
Polisen nekar till brott
Karin Lavén, försvarsadvokat för den åtalade polisen, menar att polisens agerande var rimligt. Polisen, som tackat nej till intervju, nekar enligt henne till brott.
– Det enda som min klients arbete har syftat till har varit att trygga säkerheten, säger Karin Lavén.
Varför fick Adam ingen förklaring till varför han stoppades?
– Situationen blev väldigt snabbt upprörd och då valde polisen att prioritera säkerheten för honom och allmänheten, säger Karin Lavén.
Blåmärken, brutet revben och psykiska problem
Adam menar att han fortfarande ett år senare lever med konsekvenserna.
– Man har blivit tillbakadragen, jag känner mig inte som samma person längre, säger han.
Bland bevisen i förundersökningen finns utdrag ur Adams medicinska journal, som visar att han sökt sjukhusvård några dagar efter händelsen. Läkaren konstaterade då att han har ett brutet revben. En rättsmedicinsk undersökning kunde dock inte slå fast ifall skadorna skedde i samband med ingripandet.
Ska ha brottat ner misstänkt i arresten
Polisen åtalas även för en annan händelse under samma arbetspass. Enligt åtalet tog han en man till arresten från en nattklubb och där ska polisen enligt åtalet ha använt sig av övervåld.
– Polisens jobb är att trygga säkerheten för allmänheten, men också för sin egen skull. I båda situationerna har personerna uppträtt på ett sätt som kan utgöra en säkerhetsrisk, säger polisens försvarsadvokat Karin Lavén.
Statistiken visar: Ovanligt med åtal mot polisen
Enligt statistik från Särskilda åklagarkammaren, som hanterar brottmål där poliser är misstänkta, går anmälningar mot poliser sällan till åtal.
Mellan 2019 och 2023 fick Särskilda åklagarkammaren in totalt 4 028 ärenden som rör våld i tjänst. Under samma period blev 52 lagförda. Antalet lagförda omfattar åtal, strafförelägganden och åtalsunderrättelser.
Källa: Särskilda åklagarkammarens årsrapporter