Drönare, eller Unmanned aerial system (UAS) som polisen själva kallar det, ska ses som ett komplement till övrigt polisiärt arbete. Användningsområden kan vara allt från dokumentation av brandplatser till spaning eller ren efterföljande jakt vid pågående brott.
– Grundsyftet är att förebygga, upptäcka och förhindra brott, säger Jonas Eronen, polisens presstalesperson i Uppsala.
Polisens drönarverksamhet har växt från en handfull 2018 till flera hundra i dag. Under 2020 väntas verksamheten öka ytterligare. För Uppsalas del handlar det delvis om särskilt utsatta områden, men också områden som polisen identifierar som extra riskfyllda när det kommer till brott.
Bevakningen kommer att bedrivas som ett komplement till polisens patrullering och andra trygghetsskapande åtgärder i områdena. Flygande kamerabevakning kan komma att ske dygnet runt på allmänna platser uppger polisen.
Tillsyn
Polisen får när som helst skicka upp sin drönare i Gränby, Sävja, Gottsunda och Stenhagen. I övriga stadsdelar tas det beslut från fall till fall. Tillsynen av polisens arbete med drönare håller Datainspektionen i.
– Som privatperson har man rättigheter när det kommer till integriteten i koppling till kameraövervakning. Men den kan ställas emot polisens vilja att filma – förutsatt att de har gjort bedömningen att filmning behövs. Det är en avvägning från fall till fall men enkelt förklarat kan man säga att om skälen är sådana så har polisen den rätten, säger Nils Hencke, jurist på Datainspektionen.
Vari detta finns konfliktytan då mellan rättigheterna?
– Det är en avvägning från fall till fall men polisen gör bedömningen när skäl finns – och då bör ju självklart skälen vara av en sådan art som rättfärdigar åtgärderna. Som myndighet nu arbetar vi initialt mycket med att lära polisen göra rätt. De är en myndighet som ska följa lagen som alla andra. De har ingen vilja att gå emot lagen, och just nu samarbetar vi nära dem för att lära dem dessa frågor.
Tre månader
Vad kan Datainspektionen göra om lagen överträds?
– Vi som myndighet har ju möjligheten att starta tillsynsärenden och utkräva vite om vi gör den bedömningen.
Beslutet som har fattats gäller från den januari 2020 och tre månader framåt.
Om kamerabevakning med UAS:
Polisen har rätt att bevaka en plats med kamera utan tillstånd om det finns risk för allvarlig brottslighet och syftet med bevakningen är att förebygga, förhindra eller upptäcka brott.
Polisen har också rätt att använda filmmaterialet i utrednings- och lagföringsarbetet. Materialet kan komma att användas som bevismaterial i en rättegång.
UAS, unmanned aerial system, används i första hand i samband med brottsplatsundersökningar, offentliga tillställningar såsom större idrottsevenemang och högriskmatcher, allmänna sammankomster, exempelvis demonstrationer och valmöten och eftersök av försvunna personer.
Läs mer om hur polisen behandlar personeruppgifter här.
Källa: Polisen