– Fler måste utkräva ansvar när staten inte gör det åt dem, säger Mårten Schultz, professor i civilrätt vid Stockholms universitet.
Efter att ha tröttnat på att så få fall av näthat ledde till fällande domar (något som också uppmärksammats av BRÅ) startade Mårten Shultz och några andra jurister den ideella föreningen Institutet för juridik och internet. Tanken är att föreningen ska hjälpa personer som känner sig kränkta att själva att driva civilmål eller ställa upp med annan liknande rådgivning.
LÄS MER: Uppsalapolitiker attackerads i sitt eget hem
– Jag tror att det är bra om offren själva börjar driva processer i allt större utsträckning. Kunskapen är i allmänhet låg kring att man kan göra det och vad det innebär, säger Mårten Schultz.
Okunskap
Föreningen består av en mindre ledningsgrupp, ett tiotal juridikstuderande som är de som driver processerna och några seniora jurister som fungerar som bollplank åt studenterna. Förutom okunskapen vad man som privatperson kan göra i svenska domstolar tror han också att många drar sig för att driva civilmål eftersom man riskerar att, vid förlust, få stå för rättegångskostnaderna.
– Men det går att att komma runt det. Om man driver ett skadeståndsmål vilket det allt som oftast är i sådana här fall så kan man kräva ersättning med ett halvt basbelopp, mellan 20 000 och 25 000 kronor. Då blir man aldrig ersättningsskyldig vid förlust. Själva tanken är att man gör det själv, utan advokater och med domstolens hjälp, säger Mårten Schultz.
Mänsklig rättighet
Anledningarna till att så få fall leder till åtal menar han är flera. Prioriteringen är låg hos polis och åklagare och det finns bevissvårigheter när det mesta kommer från anonyma avsändare, som i sin tur kan vara svåra att knyta till vissa ip-nummer exempelvis.
– Men det handlar såklart också om resurser. Mängden näthat är så pass stor idag, säger Mårten Schultz.
Att fler driver civilmål ser han som ett slags ”konsumentjuridik”.
– Om det går som jag hoppas på, att fler börjar utkräva ansvar när staten inte gör det åt dem, så skulle det potentiellt kunna påverka domstolarnas resurser väldigt mycket. Men det får i så fall staten ta. Det är en mänsklig rättighet att ha tillgång till rättvisan och till domstolarna och det måste kosta, säger Mårten Schultz.