Den sjätte februari är det internationella dagen mot könsstympning. Enligt UNICEF så utsätts drygt två miljoner flickor i åldrarna 4-11 år varje år för könsstympning runt om i världen.

Unicef uppskattar det totala antalet könsstympade flickor och kvinnor som lever idag till cirka 200 miljoner.

Och en del av dem kommer som flyktingar hit till Sverige.

En av dem som möter dessa kvinnor och jobbar med dem dagligen är professorn och läkaren Birgitta Essén.

– Hela Europa pratar om de långsiktiga komplikationerna, och det menar jag överdrivs på grund av förutfattade meningar, säger hon.

”Ett trauma för barnet”

Vi träffas på mottagningen för invandrade kvinnor på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Birgitta Essén har suttit på ett flygplan från Somalia hela natten och har just kommit hem till ett kallt och snötäckt Uppsala.

Hon är professor i internationell mödravård och gör en del av sin forskning på plats i Somalia där hon också forskar kring förlossningar och mödradödlighet kopplat till könsstympning.

– Konsekvenserna för barnet att utsättas för det här är ju stort. Ett trauma. Om man inte har bedövning är det här smärtsamt. Det kan leda till svullnader och urinproblem och en rad andra komplikationer. Men när det väl har hänt så är det, gudskelov, inte det största problem för de här kvinnorna, säger hon.

Starkt motstånd

Men hon har mött stort motstånd när hon presenterat sina resultat.

– Det som är utmanande och kan ha varit tärande är att opinionen och det rådande meningen får tolkningsföreträde, trots att vi har väl underbyggda empiriska data och resultat, säger hon.