Sedan sommaren 2017 har Uppsala kommun anlitat ordningsvakter som rör sig i stadskärnan och i Gottsunda. I fjol rapporterade de in 5 621 incidenter som handlade om att ”avstyra brott och beteenden som gör att andra känner sig otrygga”, enligt Uppsala kommun. Det är en minskning med en fjärdedel från året innan.

Allra vanligast är tillrättavisningar, som med cyklister borträknade skedde 2 209 gånger. Tätt bakom ligger kategorin ”ungdomssamling” med 1 580 noteringar.

– Det handlar inte om att upplösa en ungdomsgruppering, utan att tillrättavisa dem eller be dem dämpa sig. Killar i grupp som beter sig högljutt kan skrämma andra utan att tänka på det själv, säger kommunstyrelsens ordförande Erik Pelling (S).

– Det är klart att ungdomar får vara i grupp, men ett tungt vägande skäl till att vi började med ordningsvakter var behovet att ha fler vuxna på stan när det finns många ungdomsgäng som rör sig.

Totalt stod ordningsvakterna, som kostar sex miljoner kronor varje år, för 40 gripanden och tillkallade polis vid 214 tillfällen.

Stadsbilden har förändrats

En av ordningsvakterna som varit med sedan starten är Oscar Diaz Sanchez.

– Som det ser ut i dag såg det inte ut då. Ungdomar och andra personer har märkt av vår närvaro och rör sig inte lika mycket i citykärnan längre. Men det betyder att problemen bara flyttar på sig, för när vi syns på en plats varje dag i sex månaders tid flyttar sig människorna till ett annat ställe, säger han.

Kan fler synliga ordningsvakter leda till fler konflikter?

– Det skulle jag inte vilja påstå. Allt handlar om hur man bemöter varandra. Bär man uniformen och agerar därefter, på ett pålitligt och inte småaktigt sätt, så ska det inte finnas någon hotbild bara av existensen av en ordningsvakt.

I klippet ovan berättar Oscar Diaz Sanchez om hur han ser på sitt jobb.