Ungefär hälften av kommuners verksamhet påverkas direkt eller indirekt av EU-lagstiftning. Trots det är valdeltagandet till Europaparlamentet lågt i Sverige, även om det har ökat i de senaste tre valen. Rikssnittet i senaste valet 2014 låg på 51 procent.

– Det är det högsta valdeltagandet till Europaparlamentsval som vi har haft hittills i Sverige. Det har varit en stegrande ökning i de tre senaste valen, säger Linda Berg, statsvetare och föreståndare för Centrum för Europaforskning vid Göteborgs universitet, till Nyhetsbyrån Siren.

I Uppsala län varierade valdeltagandet. Lägst engagemang var det i Östhammar och Heby där 41 respektive 42 procent av de röstberättigade gick till valurnan. Uppsala var den kommun där flest gick och röstade, nämligen 60 procent.

”Kanske till och med ökar”

Hur det blir i valet den 26 maj återstår att se. Linda Berg menar att det finns två möjliga perspektiv; väljarna kanske uttrycker sitt missnöje med den utdragna regeringsbildningen genom att inte rösta. Men samtidigt menar Linda Berg att man i Sverige sedan 70-talet sett en ökande andel människor som väljer att rösta på partier på alla nivåer och att det finns en medvetenhet hos många om valens olika karaktär. Just nu är det också ett ovanligt stort fokus på europeiska frågar och politik i media, vilket skulle tala för ett högre deltagande i år.

– Gissningsvis skulle jag inte tro att det blir någon dramatisk minskning av valdeltagandet, utan snarare att det hamnar på ungefär samma nivåer eller kanske till och med ökar lite, säger Linda Berg.

21 svenska ledamöter ska väljas till EU-parlamentet.