– Många känner inte igen den bild av Gottsunda som finns. De som bor här säger att ”men jag går ju hem i det mörkaste skogspartiet och jag har aldrig märkt av några oroligheter”. Men det finns ett behov för andra att se ner på Gottsunda, det blir som en slags trappa, så man kan säga att ”så där illa är det inte vårt område”. Folk behöver få sina fördomar bekräftade och Gottsunda fyller det behovet. Jag brukar säga: ”Säg mig vad du tycker om Gottsunda så ska jag säga vem du är”. Det tycker jag är ganska avslöjande, säger Nanna Castillo.

Sedan fyra år tillbaka bor hon i stadsdelen, men Nanna Castillo har varit verksam i Gottsunda ända sedan 2006. Som tidigare drama- och teaterpedagog på Gottsunda Dans & Teater har hon mött många ungdomar, och det gjorde hon även när hon och en grupp andra mammor förra sommaren gav sig ut på kvällen för att nattvandra i stadsdelen. Det har lett till att hon fått en bild av vilka ungdomarna som kastar sten är.

”De ser sig själva som losers”

– Det som verkligen gör mig arg är att det här är barn och unga som internaliserat bilden av losern, att jag är inte värd något, jag har inget att förlora men kan åtminstone få en kick för en stund. Visst, det de gör är fel men förstå vilken organisationsförmåga och vilket ledarskap det ändå kräver, det är synd bara att de placerar de här egenskaperna på fel ställe.

SPECIAL: Så fick Gottsunda sin stämpel som utsatt område

Nanna Castillo understryker att hon inte menar att de som kastar sten är oskyldiga, men hon anser att de förtjänar en chans, och att vi alla bär ett ansvar.

– Varje person som pratar illa om ytterområdena hjälper till att skada barnen och ungdomarna, för de tar till sig det här som svampar. De ser sig själva som losers och den bilden bär vi vuxna ansvar för, vi har präglat den bilden och det måste vi sluta med. När du klassificerar någon med vissa egenskaper och ett visst beteende, då cementerar du en bild som är svår att ta sig ur. Och då klipper du vingarna på den personen. Jag önskar inte mer bidrag och fler poliser till Gottsunda. Jag önskar att man slutar prata illa om Gottsunda.

”Klart som fan de är en resurs”

Gottsunda är så mycket mer mångfacetterat än vad som syns utåt, och det är något Nanna Castillo vill att man berättar mer om. Om eldsjälarna, om kultur- och fritidslivet, om kolonilotterna, och om kamratskapen grannarna emellan.

Hennes grannar är allt från sociologer och lärare, till brevbärare, till före detta VD:s, berättar hon.

– Här bor alla sorters folk, men man vill så gärna tänka att det bara bor socialfall, långinkomsttagare, invandrare här. Det vi har är unga vuxna som varit med om olika saker, som acklimatiserat sig till ett helt nytt land, ett nytt språk. Det är klart som fan de är en resurs för framtida arbetsgivare. De förstår och kan göra samhällsanalyser som täcker olika generationer, de kan ta till sig nyheter från andra länder på andra språk. Det finns fullt av drivna ungdomar som vill klara sig i livet och som blir sura på dem som kastar stenar. De blir oroliga för när de talar om att de kommer från Gottsunda, då kommer arbetsgivare att se ner på dem.

LÄS MER: Emelie, 33: ”Överväger att flytta”

”Inte sexigt att utnyttja RUT”

Problem finns i alla slags områden menar Nanna Castillo, som bland annat bott i såväl Sävja som i Luthagen och Sunnersta.

– Men de problem som finns där lyfts inte fram, det blir inte en stor grej när en pappa misshandlar, när någon är grov alkoholist, eller när en annan på andra sätt förstör för sig och sin familj. Det är inte lika sexigt att prata om personer som utnyttjar rut-avdrag, som tömmer samhället på resurser på ett betydligt mer systematiskt och avancerat sätt än de brott som sker i Gottsunda/Valsätra.

En stort problem är polariseringen i samhället, och en del i det är att det råder stor okunskap om Gottsunda, säger Nanna Castillo.

– Man ser inte om Gottsunda i tv och på film, man läser inte om det i litteraturen, sällan kommer historier härifrån ut på scener i resten av landet. Det finns en desintegration, en rasism, som är ett strukturellt problem i resten av samhället.

LÄS MER: Polisen ökar närvaron i området

”Kom hit klockan 21 en fredag”

Integrationen, den sker ansikte mot ansikte, på gatan, i möten med ungdomar, och i tvättstugan, enligt Nanna Castillo.

– Det finns inga quick fix, inga snabba lösningar. Det handlar om hur man gör långsiktigt, vilka bostäder du bygger, vilken flyktingpolitik som förs. Ofta pratar vi om att invandrare ska integreras men det är alla, hela samhället, som måste integreras. Våga släppa lite på vad du tror att du vet om Gottsunda. Våga ställa fler frågor. Kom hit klockan 21 en fredag, jag lovar, det kommer inte hända någonting.

HELA RAPPORTERINGEN: Läs mer här