Folkhälsomyndigheten fick i uppdrag av regeringen att ta fram förutsägelser på hur hösten med corona kunde bli som sjukvården och olika myndigheter kunde luta sig mot i sina förberedelser.

Huvudtesen på sensommaren när scenariorna publicerades var att Uppsala skulle drabbas av klusterartade toppar under tidig höst och efter jul – i övrigt skulle spridningen vara låg.

Det som hänt nu är att vi istället fått en av allt att döma ökande samhällsspridning i kombination med en hög topp. Så det blir som en sammansmältning av de båda scenarier Folkhälsomyndigheten tänkte sig.

Bara ”allvarligaste” fallen

Att smittspridningen i Folkhälsomyndighetens scenario 2, en jämnt ökande spridning, ser ut att bestå av avsevärt mycket mindre fall än vi ser i dag, kan delvis förklaras med att FHM endast tagit med vad de kallar de allvarligaste fallen i graferna och simuleringarna.

– Anledningen att vi valde att göra så var att vi ville hålla populationen av fall så likartad som möjligt över tiden oavsett hur många som testas, säger Lisa Brouwers, enhetschef vid enheten för analys på Folkhälsomyndigheten till SVT Uppsala.

– Att det blir en diskrepans mellan scenarierna och verkligheten kan delvis förstås genom att vi har en mycket bredare testning nu så vi har många fler milda fall än som finns med där. I scenarierna tog vi bara med de fall som kunde vara relevanta för att söka vård.

Klart det kan vara värre i verkligheten

Hur ser du på det här om syftet var att regionerna skulle få hjälp att planera höstens sjukvård?

– Utifrån de förutsättningar man hade då och hur läget såg ut så tycker jag att det är det bästa planeringsstöd vi såg att vi kunde ta fram. Vi har simulerat toppar och det är klart att det kan vara värre just nu i verkligheten även när det gäller vårdbelastning, säger Lisa Brouwers, FHM.

I klippet ovan förklarar smittskyddsläkaren Johan Nöjd, Region Uppsala, varför han inte använt sig så mycket av Folkhälsomyndighetens simuleringar.