Livsmedelsverket har tillsammans med Skolmatens vänner kartlagt skolmåltidsverksamheten i landets kommunala grundskolor. 240 av landets 290 kommuner har deltagit. Liknande undersökningar har gjorts årligen sedan 2011. Samtliga kommuner i Uppsala län har deltagit.

– Grunden för bra skolmat är engagerade beslutsfattare som inser skolmåltidens betydelse, säger Eva Sundberg som är ansvarig för Livsmedelsverkets kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg.

Följer inte Livsmedelsverkets råd

Undersökningen visar att det råder stora skillnaderna i skolmatsverksamheternas utformning kommunerna emellan. Bland annat saknar två av åtta kommuner i länet en kostchef; Tierp och Heby. Samtidigt följer heller inte Knivsta kommun Livsmedelsverkets råd gällande; ”Bra mat i skolan”. De resterande kommunerna använder råden bland annat i framtagandet av menyer, för näringsberäkningar, underlag till upphandling av mat och har råden som grund till informationen som är riktad till föräldrar.

Ihophållen meny

Två kommuner i läner väljer också att utforma sina menyer helt frånkopplat från central styrning. Enköping och Knivsta har en gemensam basmeny, men recepten utformas enhet för enhet. Majoriteten av de andra kommunerna har både en gemensam meny och gemensamma recept.

Låg utbildning och tidig lunch

I Älvkarleby har enbart upp till en fjärdedel av kökspersonalen en utbildning som är relevant (kock, storkök eller liknande).

Undersökningen visar också att Älvkarleby och Håbo serverar skolmat före klockan 11:00 på dagen. I de andra kommunerna är det antingen flera eller alla skolor som drar igång sin servering vid 11:00.

– Att schematekniskt få ihop det så att lunchserveringen hamnar på rimliga tider för alla elever är fortsatt en utmaning för kommunerna.

Så mycket kostar maten

I kartläggningen blir det också tydligt att kostaden för kommunernas skolmat skiljer sig mycket åt.

Minst pengar läggs på skolmaten i Enköping och Uppsala; 8-9 kronor. Mest läggs Tierp; 12-13 kronor. Där emellan samsas resterande kommuner där de flesta lägger mellan 10-11 kronor per portion.

Livsmedelskostnaden för lunchen i de kommunala grundskolorna landet över var i genomsnitt 10,47 kr per elev och dag. Den kommun som lägger mest har en livsmedelskostnad på 14,62 kr/elev, nästan dubbelt så mycket som den kommun som har lägst kostnad, 7,53 kr/elev. 

– Samtidigt behöver det inte vara likhetstecken mellan kvaliteten på skolmåltiderna som helhet och kostnaden för livsmedel. En kommun som exempelvis väljer att laga mer mat från grunden har troligen en lägre kostnad för inköp av livsmedel än en kommun som inte gör det.

Testgrupp

I tre av länets åtta kommuner finns det ett matråd, alltså en grupp bestående av personal eller elever, som har rätt till åsikter och påverkan av skolmatens utformning. I fyra av dem finns det på en majoritet av skolorna; Håbo, Heby, Tierp och Uppsala.

Undersökningen visar också att undersökningar inte görs konstant och kontinuerligt på samtliga skolor. Hälften av de tillfrågade kommunerna har det på samtliga skolor till och från; Knivsta, Tierp, Uppsala, Älvkarlenby och Östhammar. De resterande har det sällan eller inte alls.