Andrea Manenti kom till Sverige i oktober 2020 för att forska vid Uppsala universitet. Till en början hade han ett anställningskontrakt på sex månader vilket automatiskt skulle gå över till tre år, men trots det fick han avslag på sin ansökan om personnummer i december. I början av februari kunde han ansöka igen då hans kontrakt förlängts. Men först i maj fick han personnumret av Skatteverket.
– Så i princip fick jag vänta från oktober till maj. Det är för länge, säger Andrea Manenti.
Kunde inte börja förskolan
Även forskarkollegan Vladimir Bashmakov har liknande erfarenheter.
– Jag kom till Sverige i september förra året med min fru och son. Det tog tid för oss att få våra personnummer, runt två månader. Det blev svårt att få tillgång till vissa tjänster såsom Försäkringskassan och förskola.
Hemmajobb drar ut på tiden
Enligt Ingegerd Widell, verksamhetsutvecklare på Skatteverket, hanterar man i nuläget omkring 700 beslut i veckan. Hon menar att den långa väntetiden beror på att delar av arbetet hittills gjorts i pappersform, vilket tagit längre tid under pandemin när handläggare jobbat hemifrån.
– Vi har fått bygga om vårt IT-system för att kunna ta emot de här handlingarna.
Widell anser att den nuvarande väntetiden på upp till 18 veckor är ”helt oacceptabel” men säger att man kommer vara tillbaka på ordinarie väntetider efter årsskiftet, vilket innebär max 12 veckor.
Hör mer i klippet.
Personnummer
När du blir folkbokförd första gången i Sverige får du ett personnummer. För att bli folkbokförd krävs att du har rätt att vistas här i minst ett år – till exempel om du är medborgare i ett nordiskt land, har uppehållsrätt som EES-medborgare eller har fått ett uppehållstillstånd från Migrationsverket.
Ett personnummer krävs ofta för att kunna identifiera sig i kontakter med myndigheter och privata företag. Det behövs till exempel för att skaffa Bank-ID, använda digitala banktjänster, teckna försäkring, skaffa körkort och pass.
2000 infördes samordningsnummer som används för att identifiera personer som inte är eller har varit folkbokförda i Sverige. Syftet är att myndigheter och andra samhällsfunktioner ska kunna identifiera personer även om de inte är folkbokförda i Sverige.
Källa: Skatteverket, Kommerskollegium