”Fomo sapiens” inleds med att ett par sitter och väntar på att barnvakten ska dyka upp, så att de kan gå ut och äta en romantisk middag. Båda verkar ängsliga och försöker rättfärdiga restaurangbesöket inför varandra. Men det är inte några barn som paret har svårt att slita sig ifrån, utan sina smarta telefoner.
– Det började med en idé till en sketch som skulle vara en kommentar till vårt bisarra förhållande till våra mobiler och till att vara tillgängliga. Jag ville också se hur långt man kan dra ett sånt skämt, eftersom punchlinen kommer ganska tidigt, säger regissören Viktor Hertz.
Fear of missing out
Filmen lånar en del av sitt namn från akronymen FOMO – ”fear of missing out”. Uttrycket representerar rädslan för att missa någonting spännande eller roligt – antingen i flödet på sociala medier, eller i verkliga livet. För paret i ”Fomo sapiens” leder deras besatthet av mobiltelefonerna till att de missar själva restaurangupplevelsen.
– De har inte så trevligt på restaurangen. FOMO är ett paradoxalt uttryck och en ny folksjukdom egentligen, säger Viktor Hertz, och tillägger att idén till filmen sprang ur en personlig frustration:
– Jag är inte oskyldig på något sätt, men jag försöker tänka på det när jag umgås med andra, att inte fokusera så mycket på mobilen. Det har blivit ett normaliserat invant beteende som är oroväckande och irriterande.
Handlar om idéer
Någon längre erfarenhet av att göra film har Viktor Hertz inte. Till vardags arbetar han nämligen som grafisk formgivare. Han har läst filmvetenskap på universitetet, men inte gått någon praktisk utbildning. ”Fomo sapiens” är den första film som han skrivit och regisserat själv. Finansieringen fixade han tillsammans med en kompis.
– Om man har en bra idé behöver man inte kunna så mycket egentligen. Det handlar mer om att jobba fram en idé och att samarbeta med de som kan. Vi ville inte vänta på bidrag och bolla med finansiärer, vi bara gjorde det helt enkelt, säger han.
”Språket ingen barriär”
I mitten av mars blev filmen utvald att visas på den italienska kortfilmsfestivalen The European Independent Short Film Night, i staden Cles, i norra Italien. Där vann den också pris för Best Comedy Short Film.
– Jag visste väl att det var ett ganska globalt fenomen med mobilberoende, men det var ändå kul att se att filmen funkar i andra länder. Språket är ingen barriär, om man har innehåll som folk känner igen sig i.
Se hela kortfilmen här: