Senaste tiden har Akademiska sjukhusets laboratorium arbetat febrilt med att ställa om för att alla coronaprov ska screenas för att se om de har en mutation.

Är det nog snabbt att vara igång om tre veckor?

– Vi jobbar så fort det går och lägger så mycket energi vi kan. Sen får framtiden utvisa om det var tillräckligt, säger Johan Lindh, sektionschef för klinisk mikrobiologi.

– Det är klart man är orolig men vi ska inte överdriva eftersom vaccinet verkar bita på den brittiska varianten. Ju mer tid som går innan vi får vaccin desto större är risken att den hinner sprida sig. Även om den inte är allvarligare så är corona allvarligt i sig.

Fyra bekräftade fall hittills

I Uppsala län har vi hittills fyra bekräftade fall av den så kallade ”brittiska mutationen” av coronaviruset. De upptäcktes innan årsskiftet.

Men mutationen är sannolikt betydligt mer spridd än så och statsepidemiolog Anders Tegnell sa nyligen att den kan bli dominerande.

Folkhälsomyndigheten har sedan en tid tillbaka analyserat en dryg tiondel av alla positiva prover efter så kallade mutationer.

Analysen under v 51-02 visade att en procent av de positiva proverna i genomsnitt i landet bar på en mutation, som skulle kunna var den brittiska eller den sydafrikanska. Andelen har på nationell nivå legat relativt konstant enligt FHM.

– Det finns en oro, men vi ser inte att den skulle vara särskilt spridd ännu, säger Tomas Lindh, sektionschef på klinisk mikrobiologi och vårdhygien vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Ska fånga upp andra mutationer

På sikt befaras mutationer komma in som de nuvarande corona-vaccinerna inte biter på. Även detta ska labbet kunna fånga upp vid så kallad sekvensering. Det innebär att man går in och analyserar exakt vilka beståndsdelar det positiva provet har.

– Vi kommer nog göra många sådana här analyser i veckan framöver, säger Johan Lindh.