Då riskerar du att drabbas:
- Om du tidigare haft en förlossningsdepression (det är den mest kända riskfaktorn)
- Om du tidigare varit deprimerad, utan att det varit kopplat till din graviditet eller förlossning
- Om du får dåligt stöd från din partner
- Om du har en ängslig personlighet
- Svåra livshändelser
- Om du har svåra PMS-besvär
Forskning har visat att relationen med partnern och även barnens psykoemotionella utveckling påverkas om mamman har en förlossningsdepression.
Råd till dig som drabbas:
- Ta hjälp så att du kan vila
- Sov fyra timmar i sträck och få egen tid för till exempel promenader
- Får ovanstående råd inte snabb effekt kan det behövas medicinering med antidepressiva läkemedel eller samtalsterapi (många läkemedel kan kombineras med amning)
- Vänd dig till din barnmorska eller husläkare
- Behöver du akut hjälp kan du vända dig till psykiatriakuten
Barnafödande kvinnor får både vid förlossningstillfället samt vid uppföljningsbesöket på mödravården 12 veckor senare skatta sin förlossningsupplevelse, på en skala från 1-10. Förlossningsupplevelsen har visat sig ha starkt samband med förlossningsdepression.
- Förlossningen i sig kan vara en traumatisk upplevelse som utlöser en depression
- Det kan vara så att man redan är deprimerad och därför skattar förlossningsupplevelsen lågt
Baby blues kallas det när man blir nedstämd 2-3 dagar efter förlossningen. Det är inte samma sak som förlossningsdepression, och går vanligtvis över inom ett par veckor. Läs mer om det här.
Kvinnor i riskzon ska fångas upp på BB
Mer än 6 000 kvinnor i Uppsala län har deltagit i forskningsstudien som startade 2009 och avslutades i slutet av oktober 2018.
Som ett resultat av studien finns nu planer på att införa en manual för att screena kvinnor i riskzonen redan vid utskrivningen från BB.
Förhoppningen är att den ska göra det lättare för vårdpersonalen att tidigt fånga in kvinnor med hög risk för förlossningsdepression, och att erbjuda dem tidiga stödåtgärder.
Parallellt med det här utvecklar kvinnokliniken vid Akademiska sjukhuset en multiprofessionell stödgrupp som ska bestå av gynekologer och barnmorskor från kvinnokliniken och psykiatriker från psykiatrin. Man hoppas även att representanter från primärvården ska ingå i gruppen.
Källa: Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet