– Det är både material, montage och lönekostnader som ökar. Till exempel så har stål blivit 15 procent dyrare det senaste året. Så det är ganska rejäla kostnadsökningar och det är klart att det påverkar slutsumman på byggnationen, säger Anna-Lena Ljung, chef för lokalförsörjningsavdelningen på Karlstads kommun.

Vad gäller lönekostnaderna så har de ökat på grund av att det råder brist på kompetent personal.

– Där är det ju egentligen inte lönerörelsen som har trissat upp lönekostnaderna, utan nu passar många på att byta arbetsplats, man söker sig till nya byggbolag helt enkelt. Det är klart att det där trissar upp lönerna.

Även inom kommunen har man nu varit tvungen att höja lönerna för att komma i kapp marknaden.

– Tittar man på våra största konkurrenter inom entreprenadsidan har lönerna stigit snabbare än vad de gjort hos oss sista åren. Vi har försökt att ta ikapp lite grann för att behålla de duktiga resurser vi har men det finns storstadsregioner som har betydligt större problem, säger Fredrik Nilsson, mark- och exploateringschef på Karlstads kommun.

LÄS MER: ”Byggboom skapar personalbrist i Karlstad”

Redan innan bygget hann dra i gång fick kommunen räkna med dyrare kostnader för nya Sundsta-Älvkullegymnasiet. Redan innan hade skolan en saftig prislapp på 426 miljoner kronor, men ytterligare tio miljoner kronor fick äskas på grund av marknadsläget. Och efterfrågan gör också att det blivit allt vanligare att leveranser blivit försenade.

– Det kan påverka oss, inte minst tidsmässigt. Ibland så har vi ju tidspress på oss att en skola ska vara klar i till exempel augusti när terminen börjar och då kan det vara så att vi helt enkelt får ta till andra byggmetoder som kanske också är dyrare. Så det kan också påverka oss kostnadsmässigt, säger Anna-Lena Ljung.

Räknar upp priset varje år

Andra skolor som också blivit dyrare är Västerstrandskolan och Kvarnbergsskolan, men där är det främst den demokratiska processen som försenat byggnationen och gjort att skolorna blivit dyrare, sammanlagt över 14 miljoner kronor.

– För varje år som byggnationen får skjutas upp så räknar vi upp kostnaden med entreprenadindex som är ungefär tre procent, säger Anna-Lena Ljung.

Och för Sundsta-Älvkullen, som har en planerad byggtid på fem år, finns en risk att projektet fördyras ytterligare.

– Det är klart att det alltid finns en risk med byggnationer och under en femårsperiod vet vi ju inte vad som händer.