– För många kommer det bli svårt att följa lagen helt enkelt, säger Anna Troberg, förbundsordförande på Dik.

Lagändringen träder i kraft 1 juli och gäller elever i förskoleklass, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan.

– Det är ingen brist på engagemang och vilja. Men utbud och efterfrågan stämmer inte, säger Maria Caryll, chef för utbildningssektionen på SKR.

Både Dik och SKR säger att de i grunden är positiva till själva lagstiftningen, men att de ser stora utmaningar just med tillämpningen.

– Vi uppmanar regeringen att utöka utbildningsplatserna så att vi så snart som möjligt kan få ut utbildade bibliotekarier, säger Anna Troberg på Dik.

Saknas 2 000

Dik:s riktlinje är att det ska finnas en bibliotekarie på heltid per 300 elever i grundskolan och en per 400 elever i gymnasieskolan. För att uppnå det saknas det över 2 000 heltidsarbetande bibliotekarier, enligt fackförbundets beräkningar.

– Jag utgår från att lagstiftaren hade koll på hur läget såg ut när man beslutade om lagen. Vi kan inte göra mer än att annonsera och försöka få tag på de bibliotekarier som finns, säger Maria Caryll, chef för utbildningssektion SKR.

Läskris

Skolminister Lotta Edholm (L) säger att Sverige befinner sig i en läskris och hon är medveten om bibliotekarieglappet.

– Min förhoppning med lagstiftningen är att när det blir tydligt att elever har rätt till bemannade skolbibliotek, så kommer det leda till att fler unga människor väljer att bli bibliotekarier, säger hon till SVT.

Skolministern lägger också stort ansvar på kommunernas agerande.

– Det handlar mycket om vad man har för arbetsvillkor, att biblioteken har mycket böcker och bra lokaler för att attrahera bibliotekarier. Det vilar ett väldigt tungt ansvar på kommunerna för att se till att det här blir bra, säger skolministern.