Förra året ryckte räddningstjänsten ut på 21 skolbränder runt om i länet. Mer än hälften av dessa, 14 stycken, uppges vara anlagda. Det är en ökning från år 2015 då 8 av 15 skolbränder var anlagda. Detta visar en ny kartläggning från Brandsskyddsföreningen. Och föreningen kräver nu åtgärder från politikerna.

– Tyvärr verkar det här i allt större utsträckning betraktas som normalt. Om vi hade över 400 fall av anlagda bränder på svenska arbetsplatser skulle man genast ha tagit tag i problemet och börjat utreda vad det berodde på, säger Anders Bergqvist, generalsekreterare på Brandskyddsföreningen i ett pressmeddelande.

Antalet anlagda skolbränder i Sverige har ökat med 47 procent på två år, och är enligt föreningen det högsta sedan 2008.

Är dyrt och skapar oro

Förutom risken för att människor kommer till skada innebär bränderna också stora ekonomiska konsekvenser – kostnaden beräknas årligen till uppåt en miljard kronor. Dessutom tillkommer kostnader i form av försenade skolstarter, försämrade skolmiljöer samt oroliga elever, föräldrar och lärare.

– Många skollokaler kan utformas för att försvåra avsiktliga bränder och minska risken för att elden sprider sig. Man bör också öka satsningen på ungdomsaktiviteter i socioekonomiskt utsatta områden, och växla upp det förebyggande arbetet mot mobbning och psykisk ohälsa. Elever som känner sig sedda, hörda och bekräftade bränner inte ner sin skola, säger Anders Bergqvist.