Forshaga är en av de kommuner som pekas ut som en kommun med undermåliga möjligheter till mänsklig utveckling i Reforminstitutets rapport. Bland annat framkommer det att hela 34 procent av de unga i Forshaga varken arbetar eller studerar. Och att kommunen placerar sig bland de kommuner som har allra sämst företagsklimat.

– Det är väldigt dåligt. Det är många ungdomar som inte klarar skolan, som inte får jobb. Det är relativt många som sedan får depressioner och lider av läget. Så det är definitivt en kommun som borde ta itu med sin situation, säger Stefan Fölster som är chef på Reforminstitutet.

– Jag tycker det är bedrövligt att Forshagas föräldrar och ungdomar ska användas som slagträ i Svenskt Näringslivs propagandaarbete, kontrar Forshagas kommunalråd Angelica Rage (S).

Eget mätinstrument

Reforminstituet har i sin rapport skapat ett eget mätinstrument som baseras på FNs index för mänsklig utveckling. Till FNs index har lagts ett antal parametrar som är anpassade för svenska förhållanden. Bland det som mäts är resultat i skolan, sysselsättning, hälsa, ekonomi och utanförskap. Men det som kommunalrådet i Forshaga vänder sig starkast emot är den koppling som Refominstitutets chef, tillika före detta medarbetaren i Svenskt Näringsliv, gör mellan låg andel invandrade kommuninvånare och bristande möjligheter till mänsklig utveckling.

– Vi får inte glömma att Stefan Fölster vill ha fri arbetskraftsinvandring. Han söker ju argument och gör om ett FN-index så att det passar hans syften, säger Angelica Rage (S).

– Hon vill nog blanda bort korten. Hon bor i en kommun där kommunledningen har skylt över ganska stora sociala problem utan att ta itu med dem. Det är klart att det kan vara svårt att erkänna, replikerar Stefan Fölster.

Fler kommuner på listan

Bland de värmländska kommuner som, enligt Reforminstitutets rapport, utmärker sig för bristande möjligheter till mänsklig utveckling finns förutom Forshaga också Munkfors och Storfors.