Fem elever vid Forshaga lärcenter har byggt en prototyp som man i framtiden till koppla ihop med 3D-skrivaren och en dator för programmering. Sen ska reservdelar eller verktyg, som rymdstationen har behov av, kunna skrivas ut. Foto: SVT

Forshagaelevernas uppfinning ska hjälpa rymdstationer

Uppdaterad
Publicerad

Fem elever från Forshaga lärcenter har uppfunnit en process som kan underlätta för rymdforskning. Den processen har nu tagit dem vidare i två deltävlingar och nu väntar den sista innan de vet om de kan få åka till Silicon Valley eller inte i juni.

– Eftersom vi har kommit såhär långt så tror jag att vi en stor chans, säger Emelie Claesson, en av eleverna i projektet.

Tanken bakom är att man på rymdstationerna istället för vakumförpackade matlådor ska använda majsbaserade matlådor, som ska gå att återanvända. Eleverna har nu byggt en prototyp som man i framtiden till koppla ihop med 3D-skrivaren och en dator för programering.

Matlådorna ska i den maskinen malas ner, smältas och sedan skrivas ut som den reservdel eller verktyg som rymdstationen har behov av.

Mindre lager

Det ska underlätta för rymdstationen som med den tekniken ombord inte ska behöva ett enormt lager av allt som kan tänkas komma till använding. Via datorn ska man kunna programmera vilket verktyg eller vilken reservdel som behövs och sen kunna skriva ut den, med hjälp av materialet från den återvunna majsbaserade plasten.

Topp fyra av 800

First Lego League är en internationell tävling som också är ett delprojekt i Teknikerjakten på Karlstads universitet. I höstas var det 800 lag från Skandinavien som var med i den första deltävlingen. I Värmland var det 21 lag som tävlade i Kil. Eleverna från Forshaga gick vidare till den andra deltävlingen i Trondheim, där det totalt var tio skandinaviska lag som tävlade. Av de tio lagen gick fyra lag vidare till nästa deltävling och Forshagagänget var en av dem.

– Under alla år jag har varit med har vi aldrig ens skickat någon vidare till andra deltävlingen, det är första gången. Av 800 skandinaviska lag så är de topp fyra, det är jättestort, säger Susanne Walan, projektledare Teknikerjakten.

20 lag möts

Den tredje deltävlingen avgörs i USA i månadskiftet mars/april och innebär att laget måste skicka in en rapport på engelska om deras uppfinning. Om de går vidare där så är sista tävlingen i Silicon Valley i juni, där det finns plats för 20 lag från hela världen.

– Eftersom vi har kommit såhär långt så tror jag vi har stor chans, säger Emelie Claesson, en av uppfinnarna. Även Elin Olsson tycker att det känns roligt.

– Det känns bra. Det är roligt att vi kommit så långt och att vi fått den chansen, säger hon.

Syftet med tävlingen är att få elever intresserade av teknik, men Susanne Walan menar att det också bidrar till andra saker för deltagarna.

– Det hjälper socialt, många elever säger att de fått bättre sammanhållning i klassen och att få träffa andra lag, att man får nya kompisar. Det är inte bara en tävling utan de jobbar i flera veckor. Det ger tekniken ett nytt syfte och mening och det blir roligare att lära sig, säger hon.

”Grym uppfinning”

Forshagalagets chanser i nästa deltävling kan Susanne Walan inte säga något om, utan trycker på att det är jättekul att de redan nu har kommit så långt. Deras drivkraft tycker hon är imponerande.

– Deras uppfinning är grym, den har så många parametrar. Den har både ett hållbarhetstänk och användande av ny teknik. Tjejerna har en drivkraft och gör mycket själva, visst har de lärarna till hjälp, men de har gjort mycket på egen hand. Det är häftigt att se, säger hon.

Hur fungerar en 3D-skrivare?

En 3D-skrivare kan skriva ut föremål i olika material, exempelvis av plast, trä eller metall. Genom programering talar man om för skrivaren vilket föremål som ska skrivas ut och då läggs tunna lager ovanpå varandra för att långsamt bygga upp föremålet en bestämt ska skrivas ut.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.