– Vi tog oss ner till gränsen mot Moldavien. Först var det meningen att min man skulle stanna kvar i Ukraina, men ett hjärtfel gör att han inte kan ta in till militärtjänst och vi bestämde oss för att fly tillsammans, berättar Viktoriia Toma.
Efter många timmars väntan vid gränsen fick familjen klartecken att lämna landet. Men även med kontakter i Sverige har det varit tufft att komma som flykting.
– Vi har flyttat sex gånger under dessa tre år, berättar Viktoriia som nu ändå börjar känna sig hemmastadd i Sverige.
I Ukraina jobbade hon som lärare i musikteori på en skola motsvarande college. Ett yrke hon inte kunnat fortsätta med i Sverige. Hennes make Serhii har däremot ett jobb på en byggfirma, och har även planer på att starta ett eget företag.
Svårt få svenska vänner
Båda barnen, Amira 10 år och hennes lillebror har redan lärt sig bra svenska. Detta trots att hon inte har så många svenska vänner.
– Nej, jag har mest ukrainska vänner. Det är svårt att lära känna och bli kompis med svenskar, säger hon.
Viktoriia vill knappt tänka på vad som kommer att hända i Ukraina, och även om det skulle bli fred, vill familjen vara kvar i Sverige i alla fall en tid.
– Det är så mycket som har förändrats i Ukraina, och det känns alldeles för osäkert för att återvända.