Oljeproduktion i stor skala vid ett pappersbruk med hjälp av avfall. Det är målet för testanläggningen Bäckhammars algbruk som invigdes idag.
Det är unik forskning om utvinning av olja ur alger som pågår vid Nordic Paper Bäckhammar för det finns inga andra anläggningar i världen som odlar alger vid ett pappersbruk.
– Det är väldigt spännande och jag tror det finns stora möjligheter, säger Susanne Ekendahl på SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.
Idag så invigde landshövding Kenneth Johansson Bäckhammars algbruk som är en försöksanläggning som ingår i ett treårigt forskningsprojekt som startade förra året. Det genomförs av SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut i samarbete med Nordic Paper Bäckhammar, The paper province och 11 andra aktörer.
Det finns ett brett intresse för projektet såväl i Sverige som internationellt.
Miljön vinner på att avfallet minskar från pappersbruket och det förvandlas till en miljövänlig produkt.
– Det största är att det skulle kunna finnas avsättningsmöjligheter för avfall i form av rökgas och termisk energi, förklarar Tarjei Svensen, miljö och erngiingenjör vid Bäckhammars bruk.
Rökgaserna från skorstenen leds via slangar till tio små försökspooler så att algerna göds med koldioxid.
Samtidigt så levererar brukets vattenreningsanläggning spillvärme till algodlingarna så att de får det lagom varmt. Brukets bioslam kommer också att testas som näringskälla.
Algerna ger olja som kan bli till exempel biodiesel, smörjolja och resterna biogas eller pellets.
Odlingen ger åtta kilo alger per kvadratmeter och år och mer olja än raps.
Näringen i avfallet från Nordic Paper Bäckhammar skulle räcka till 500 ton alger eller 150 ton olja per år men då krävs också algodling på tio hektar.
– Vi får ju olja här nu och den duger till biodiesel – det har vi redan sett – men det är en fråga om volym också, betonar Susanne Ekendahl, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.
Nu fortsätter testerna vid algodlingen för att se hur det går att göra bäst och mest effektivt. En produktionsanläggning i stor skala ligger nog 10-20 år framåt i tiden tror Susanne Ekendahl .
Ekonomin och energieffektiviteten vid algodlingen är två stora utmaningar.