Det finns än så länge bara en HVB-verksamhet i Sverige som jobbar utifrån modellen med en hel vårdkedja på plats i verksamheten där läkare, psykolog och sjuksköterskor arbetar sida vid sida med behandlingsassistenterna. Den finns i Norrköping. I mars kommer modellen till Värmland.
– Man får en nära vårdform med närhet till öppenvård och hemmanätverk. Dessutom får kommuner och region insyn och inflytande, säger Pär Johansson på Värmlands läns vårdförbund.
För lite hänsyn till hälsoproblem
Riddarnäsets föreståndare Peter Gustavsson ser stora fördelar med att det också finns hälso- och sjukvårdspersonal på plats.
– Det är vanligt att man inte tar tillräcklig hänsyn till hälsan, skolproblem kan bero på synfel, många unga på HVB har dålig hälsa och dålig tandstatus. Det ses sällan till helheten men här kan vi göra saker tillsammans och det är då jag tror vi kan göra under, säger Peter Gustavsson.
Det är Region Värmland som tillsammans med kommunerna i Värmlands läns vårdförbund svarar för verksamheten. De kommer att ta emot ungdomar med akut hjälpbehov likväl som utrednings- och behandlingsplaceringar. De kommer också erbjuda de placerande kommunerna hjälp med eftervård.
Mer fokus på eftervård
Peter Gustavsson menar att tillräcklig eftervård ofta saknas i dag. Det leder till att orimliga krav att sköta sin egen rehabilitering ställs på 13-14 åringar när de skrivits ut.
– Det är vanligt att barn kommer till ingenting när de skrivs ut. Det behövs en robust eftervård, ett helt flöde, säger han.
Att kommunerna och regionerna driver Riddarnäset anser Peter Gustavsson underlättar för just eftervården.
Kommer runt vinstkrav
Men det finns också ett ekonomiskt incitament för kommuner och region att gå ihop i satsningen på Riddarnäset. Kostnaderna för HVB-vård har de senaste åren mer eller mindre skenat i många kommuner.
Genom att driva verksamheten i egen regi kommer man runt de vinstkrav som präglar många privata verksamheter.
