– Det här ska bli en handbok, säger Susanne Berggren på Värmlands museum, som håller i Långbansprojektet, om hur en kulturmiljö kan vara en resurs i integrationsarbetet.

Andra kommuner, andra kulturprojekt, andra nyanlända ska kunna lära av Långbansprojektet.

Det handlar inte bara om integration av nyanlända och att se vad de kan arbeta med, utan också om att bevara en kulturmiljö. Sly ska röjas från varphögarna, hus ska målas, fönster ska lagas. Klenoden Långban ska bli ett fint turistmål och ett minne om det Bergslagen som byggde det moderna Sverige.

– För oss handlar det också om att se vilka aspekter på Långban som är intressanta för nyanlända, säger Susanne Berggren. Det är inte bara markvård och byggnadsvård, utan också om hur vi ska utveckla besöksmålet Långban.

– Vi ser en möjlighet att få ut nyanlända i Filipstad på yrkeskompetensbedömning, säger Suada Hisenaj som är Filipstads kommuns projektledare. Långban är ju en sådan plats, där vi kan använda deras tidigare kompetenser. Det har varit slyröjning, målning, fönstervård, byggnadsvård och annat, som kräver hantverkskunskaper.

En av dem som är med i Långbansprojekt är Mahmoud Hasan. Han har arbetat som möbelsnickare i Syrien i 35 år. Det är kunskaper som han kan använda nu när han är med och rustar upp Långbans gruvby.