Rektor Gunilla Frykensjö Björnfoth tycker det är tråkigt att behöva lägga ner utbildningen men har under flera år sett åt vart det lutat.

– Vi har kämpat om våra platser och försökt bredda utbildningen, från journalistutbildning till multijournalistik. Men söktrycket har sjunkit. I år har vi bara tillsatt tio av de fjorton platserna. Vi gjorde en pilot med utbildningen på distans men inför hösten fanns det inget intresse, säger Gunilla Frykensjö Björnfoth.

Efter vårterminen 2017 läggs utbildningen ner.

– Jag tycker att det är jättetråkigt. Inte bara för att jag kanske förlorar mitt jobb men för att jag är orolig för vad som händer när alla måste gå journalisthögskolan för att få ett jobb. Vi på folkhögskolan är ju en skola för alla, oavsett funktionsnedsättning, bakgrund eller personers olika behov, säger Louise Uhlin.

Det finns jobb

Enligt Louise Uhlin kan och vill många av de sökande på linjen inte komma in på ett universitet.

– Vad händer då när hela redaktioner har samma bakgrund? Vad händer med mångfalden? Som ett exempel har vi idag två elever som jobbat som journalister i sina hemland, som behöver hjälp med det svenska språket. Så vi har sytt ihop en utbildning där de kan kombinera svenska och journalistik. Det skulle ju inte gå på ett universitet eller högskola, säger Louise Uhlin.

Men är det inte förståeligt då att utbildningen får lägga ner, när journalistjobben minskar?

– Nej, det är inte förståeligt. Jag ser den verkligheten, att journalistjobben minskar, men samtidigt vet jag att inför den här sommaren hade de flesta värmländska redaktioner svårt att få vikarier. Att det inte finns jobb för journalister är inte sant.

Sju av tio jobbar

Louise Uhlin har själv varit vikarie i sju och ett halvt års tid och inte varit arbetslös många dagar. Hon hävdar att även om det är ont om fasta jobb så finns det alltid ett behov av vikarier.

– Vi har försett många värmländska redaktioner med reportrar. Min kollega gjorde en undersökning som visade att sju av tio elever som gått här, idag jobbar helt eller delvis inom journalistbranschen.

Vad händer med klassen?

– Klassen går klart i juni.

Folkhögskoledöden

Enligt en undersöknings som Sveriges Radio Kulturnytt gjorde i våras har antalet sökande de senaste åren minskat till journalistutbildningar på landets folkhögskolor. Kalix folkhögskola ställde i våras in höstens journalistutbildning och i Motala lades journalistutbildningen, vid Bona folkhögskola, ner 2015 rapporterade SVT.

Louise Uhlin har sin teori om vad folkhögskoledöden beror på:

– Döden beror på att det finns så många olika utbildningar och ett så stort utbud, så gör man inte nog marknadsföring är det svårt att synas. Sedan tror jag också att det ställs högre krav på ungdomar att ha en universitetsutbildning eftersom den har bättre rykte, än folkhögskoleutbildning.

Hon tycker det är synd att journalistutbildningarna blir färre.

– Undervisningen är mycket mer praktiskt och det finns ett bredare multijournalistiskt tänk på folkhögskolorna. Det behöver verkligen till en förändrad samhällssyn för att komma till rätta med detta, för folkhögskoleutbildningar behövs, säger Louise Uhlin.

Ny utbildning

Enligt Molkoms rektor kommer det bli en ny utbildning vid skolan efter journalistutbildningen.

– Ja, vi har stadsbidrag och det bygger på att vi har ett antal platser. Under våren ska vi tillsätta en arbetsgrupp som ska titta på var behovet finns idag, vad kan vi använda platserna till. Jag har en idé men jag låter arbetsgruppen se vad den kommer fram till, säger Gunilla Frykensjö Björnfoth.