Två slalomåkare står framför en backe på en skidort, iförda hjälmar och skiddräkter, med snö och träd i bakgrunden.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Vad betyder konstsnön i Dömlebacken och i Skåres längdskidspår i klippet? 11-åriga Thea Jonsson och Isabella Andersson har åkt till Deje från Grums för att åka skidor. Foto: Maria Haglund/SVT

Klimatutmaning möts med konstsnö: Julens skidåkning räddad i Karlstad och Deje

Uppdaterad
Publicerad

Trots barmark och åtta plusgrader i länets södra delar har vissa ändå åkt skidor under julhelgen. I både Karlstad och i Deje har ideella krafter gjort det möjligt att åka längd och alpint.

– Det känns lite skumt att det är december, säger Isabella Andersson, som åkt från Grums till Dömlebacken.

Under juldagen öppnade Dömlebacken i Deje officiellt. Konstsnö som lades den 20 november har gjort det möjligt för Deje alpinklubb att driva skidbacken trots åtta plusgrader. Kompisarna Thea Jonsson och Isabella Andersson, båda 11 år, har åkt från Grums för att åka.

– Det är mycket roligare när det är snö överallt, säger Thea Jonsson.

Vädret är det stora problemet för den alpina klubben i Deje och ekonomin kräver i snitt 60 besökare varje dag backen hålls öppen.

– Men det saknas även ideellt arbete, säger vice ordförande i Deje AK, Stefan Noresäter.

”Mycket positiva kommentarer”

I Skåre i Karlstad finns två kilometer längdskidspår på Tuggelite som Grava skidklubb står bakom. Under annandagen var många ute i spåret och parkeringen var nästan full.

– Det är väldigt mycket positiva kommentarer om att vi ens har spår, säger Henrik Kjellgren, ordförande i Grava skidklubb.

Klimatförändringar i Sverige

Sedan slutet av 1800-talet har Sveriges medeltemperatur ökat med 1,9 grader Celsius medan den globala ökningen är 0,9 grader.

I norra Sverige har medeltemperaturen ökat mer än i södra Sverige.

Somrarna har fått en temperaturökning med 0,5 grader och vintrarna har blivit mellan 1,5 till 2 grader varmare.

Enligt beräkningar kommer Sveriges medeltemperatur att öka med ytterligare 2-3 grader till fram till sekelskiftet.

Landområden värms snabbare än hav.

En första uppvärmning gör att snö- och istäcken drar sig tillbaka vilket förstärker uppvärmningen eftersom minskad snö/is förändrar energiutbytet mellan hav/mark och atmosfär.

Den del av världen som värms allra mest och snabbast är områden runt Arktis.

Källa: SMHI

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.