– Det här har blytunga sänken in i vår samtid. Det är ju vi som bestämmer hur framtiden ska se ut, säger museichefen Anna Skoglund.

Kvinnor hade alla möjligheter att starta sin konstnärliga bana i 1860-talets Sverige. Konstakademin i Stockholm var den första i världen att ta emot kvinnliga elever. Efter avslutad utbildning reste många till Paris och fortsatte sina konststudier, även där sida vid sida med män från hela Europa.

Anna Skoglund berättar att det var när kvinnorna kom hem och skulle börja sin bana som verksamma konstnärer i Sverige, som de stötte på problem.

– Deras manliga kolleger och studiekamrater hade bildat egna grupperingar och gjorde utställningar tillsammans. I de sammanhangen var många kvinnor utestängda.

Fick ett djärvare uttryck

I utställningen Mod och Modernitet som öppnar på Rackstadmuseet i Arvika på lördag har konstsamlaren Claes Moser valt ut runt åttio verk ur sin egen samling, både måleri och skulptur.

Här återfinns kända konstnärer som Hilma af Klint, Marie Krøyer och Siri Derkert, men också mer okända, som Nell Walden och Elsa Grünewald. Samtliga tvingades kämpa mot etablissemanget, vilket gjorde att de fick ett djärvare uttryck än sina manliga kolleger, enligt museichefen Anna Skoglund.

– Kanske för att de inte hade något att förlora. De kunde fortsätta utan att bli sågade av kritikerna, eftersom de inte hade några utställningar. Och kanske vågade de mycket mer.

Carl Larsson sågade kvinnorna

Hon berättar att kritikerna skrev att konsten var ”infantil”, eller att den ”hörde hemma på dårhus”. 1896 skrev Carl Larsson om Tora Vega Holmströms första målningar: ”Ett, och det allra viktigaste, har hon emot sig och det är hennes kön. Ty aldrig blir en kvinna någon konstnär att hurra för”, och han fortsätter ”Till konsthistorien går de ej”.

Vilken var den största utmaningen för de kvinnliga konstnärerna under den här tiden?

– Att hålla fast vid sitt mod och sin strids- och kamplust för att bana väg för kommande konstnärer och för oss som lever idag. För det handlar inte bara om konst, det handlar om livsstil, om en modern syn på den moderna människan, säger Anna Skoglund.

Chockar med starka färger

Innanför dörren till Östra galleriet på Rackstadmuseet möts besökaren av flera väggar med riktigt starka färger. Syftet är att chocka, att få betraktaren att tänka: ”Jaha, var det så här det var?”.

– Vi har velat gestalta utställningen i väldigt starka färger, i starka texter och påståenden. Bara för att vi vill att den ska landa precis i vår egen samtid och hos oss själva. För att belysa det; är vi modiga och moderna? säger museichef Anna Skoglund.