När programmet Uppdrag Granskning gjorde en stor kartläggning nyligen visade det sig att svenska skattebetalare fått betala 88 miljoner kronor till oseriösa företag mellan åren 2012 till och med 2016. Landstinget i Värmland är en av alla organisationer som råkat ut för rena bluffakturor – 472 153 kronor exklusive moms har det kostat länets skattebetalare.

– Kontrollerna ska ju upptäcka både oavsiktliga och avsikliga fel och när det är avsiktliga fel är det svårare att fånga det. Det finns större risk att det blir fel och det har det blivit i de här fallen, säger Veronica Hedlund Lundgren, ekonomichef Landstinget i Värmland.

Sett på det stora hela utgör kostnaden för bluffakturorna bara en bråkdel av landstingets utgifter, menar Veronica Hedlund Lundgren. Totalt hanterar de fakturor för uppemot 3,5 miljarder kronor per år.

– Men naturligtvis är det tråkigt att inte pengarna har gått till det de ska.

Skattepengar till företag på varningslistor

Både arbetsgivarorganisationen Svensk handel och konsultbolaget Förenade bolag har varningslistor som varnar för oseriösa företag och som man kan använda som ett verktyg om man vill kontrollera ett företag som skickat faktura. SVT:s granskning visar att mellan 2012 och 2016 har landstinget i Värmland betalat fakturor till ett tiotal företag som hamnat på dessa varningslistor.

I vissa fall har en beställning gjorts och en leverans har skett, men i de flesta fall är det inte så och totalt har landstinget betalat 622 227 kronor exklusive moms till de här företagen under de senaste fem åren.

– Leverantörskontrollen vi gör när det kommer en ny faktura innebär att vi tittar på hur leverantören har skött sig och så vidare, och vi tittar mot varningslistor av olika slag och i de här fallen fanns inte det stora flertalet av företagen på varningslistorna när de här fakturorna började komma. Så det är en del i det hela, säger Veronica Hedlund Lundgren.

Men faktum är att ett av de bolag som har fått mest pengar av landstinget under perioden förekom på Förenade bolags varningslista redan år 2013 – men då under ett annat namn. Enligt Veronica Hedlund Lundgren upptäckte inte landstinget varningen eftersom de gör sina kontroller utifrån Svensk handels lista.

Betalade för ingenting

År 2016 kulminerade det. Då betalade landstinget 28 bluffakturor inom loppet av åtta månader utan att ha beställt något. Ett av företagen fick nära 230 000 kronor exklusive moms, ett annat fick nära 115 000 kronor.

Vad står det på fakturorna att ni köpte då?

– Det står framförallt att vi har köpt annonser och rekryteringstjänster av olika slag, säger Veronica Hedlund Lundgren.

Vad fick ni?

– Vi fick ingenting för de pengarna, utan det är felaktigt utbetalt på något vi inte fått en leverans på helt enkelt.

Hur kan det vara möjligt att ni betalar så många fakturor utan att veta om ni beställt eller fått något?

– Det har blivit fel, misstag har begåtts och så här ska det inte gå till.

Skärpta kontroller

Landstinget har polisanmält de två företagen som man betalat mest pengar till. Det ena ärendet har lagts ned för att den misstänkte redan dömts för annan brottslighet. I det andra ärendet pågår förundersökning, enligt landstinget.

Genom en försäkring har landstinget fått viss ersättning för de fakturor som betalats. 155 000 kronor har landstinget fått tillbaka.

Landstinget hanterar cirka 200 000 leverantörsfakturor per år och sedan bedrägerierna upptäcktes för två år sedan har landstinget skärpt sina rutiner och kontrollerna mot varningslistorna sker oftare uppger Veronica Hedlund Lundgren.

– Vi kontrollerar löpande hela tiden om företagen som finns i vårt register dyker upp på listorna. Oftast så byter de ju skepnad så de är inte på listan när de första fakturorna kommer men sedan så upptäcker någon något och då kommer de upp. Nu har vi en mer frekvent kontroll, säger hon.

Vad hade ni kunnat få för vård för summan 620 000 kronor?

– Det motsvarar ungefär en årslön för en specialistutbildad sjuksköterska.