Enligt den senaste risk- och sårbarhetsanalysen i Filipstads kommun är ett långvarigt strömavbrott den största utmaningen. Det skulle påverka kommunen på många sätt.
– Vi påverkas som verksamhetsutövare i kommunen vad gäller vår äldreomsorg, våra skolor och vår förmåga att laga mat. Men det påverkar också civilsamhället och våra medborgare. Ett stort elavbrott skulle vara ett väldigt stort problem, säger Catrin Marsell som är kommunens stabschef vid kris.
Under 2017 drabbades elkunderna som bor i Filipstads kommun av 141 minuters strömavbrott i genomsnitt. Det var näst mest i Värmland, i Säffle var siffran 150 minuter. Det visar de senaste siffrorna från Energimarknadsinspektionen.
”Hela samhället beroende av el”
Enligt Michael Björklund som är säkerhetssamordnare i Filipstads kommun är det sällan som tätorterna drabbas av längre strömavbrott. Det är framförallt på landsbygden där elledningarna fortfarande går i luften som problemen är större. Men på senare år har kommunens beredskapsarbete intensifierats eftersom ett omfattande strömavbrott skulle slå hårt.
– Hela samhället är ju beroende av el. Vi har ju till exempel kommunikation, vattenförsörjning och alla IT-system som är beroende av el. Man är mer sårbar nu än förr i tiden så ett strömavbrott skulle få enorma konsekvenser, säger Michael Björklund.
Intensifierat beredskapsarbete
Övningar och verkliga händelser har lett till förändringar i kommunens beredskapsarbete; Lokaler har byggts om för bättre krisledning, äldreboenden har anpassats för att klara elavbrott och varje tätort har numera en slags värmestuga där invånarna även ska kunna laga mat och ladda batterier.
– Om ditt hem börjar bli så kallt att du inte kan vistas där så kommer ju kommunen eftersträva att det finns någonstans där du kan värma dig. Det är ju den mest primära hjälpen som man behöver, säger Catrin Marsell.
Reservkraftverk kommunens ”hjärta”
Sedan ett tiotal år tillbaka finns ett reservkraftverk vid kommunhuset för att verksamheten ska kunna fortsätta vid ett elavbrott. Elkraftverket sätts igång automatiskt och drivs av en dieseltank som räcker i en vecka.
– Utan det skulle vi inte kunna hantera en allvarlig elkris, det är som kommunens hjärta, säger Michael Björklund. Kommunens fastighet och grannfastigheten kommer kunna fungera fullt ut trots att det är strömavbrott, fortsätter han.
Fler åtgärder kan behövas
Men det finns saker som kan utvecklas ytterligare. För att klara svåra och långa strömavbrott kan kommunen behöva förbereda fler värmestugor och bygga upp större beredskapslager med till exempel mat, enligt Michael Björklund.
Vad gäller drivmedel överväger kommunen redan i dag att förstärka sin beredskap. Vid omfattande strömavbrott kommer det sannolikt bli svårt att få tag på bensin och diesel.
– Vissa kommuner har införskaffat egna farmartankar där man kan tanka sina egna fordon vid en kris, och det är något vi tittar på.
Information på flera språk
En annan utmaning som kommunen har är kommunikationen. Enligt Michael Björklund behöver den nuförtiden vara extra snabb och ske genom flera kanaler.
– Förr använde vi ju viktigt meddelande via radion. I dag läser ju folk mer på sociala medier och hemsidor på internet och det ställer högre krav. Sedan kan ju inte alla invånare svenska och många nyanlända behöver information på andra språk.
Det här var något som Filipstads kommun fick chansen att öva på i samband med ett par riktiga händelser nyligen, vid två stora vattenläckor i oktober och november.
– Då förmedlade vi information på fyra språk: Svenska, engelska, somaliska och arabiska. Vi upptäckte att vi behöver skaffa ett arabiskt tangentbord, att vi kanske måste sprida information via andra vägar såsom lappar i tvättstugor. Sedan så upptäckte vi att vi behöver mer folk som kan jobba med informationsspridning, säger Michael Björklund.