Bild på en damm, delad bild med en kvinna med jacka från länsstyrlesen värmland.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Intresset från markägare att anlägga eller restaurera våtmarker i Värmland är svalt, enligt länsstyrelsen. Hör Sandra Tjärning i klippet. Foto: SVT

Länsstyrelsen: Svalt intresse i Värmland för restaurering av våtmarker

Uppdaterad
Publicerad

Att återväta marker som tidigare dikats ut har enligt Naturvårdsverket flera positiva effekter på klimat och miljö. Och det finns olika bidrag att söka, både från länsstyrelsen och Skogsstyrelsen, för den markägare som vill anlägga en våtmark på sin mark. Ändå är intresset i Värmland ännu inte särskilt stort enligt länsstyrelsen.

– Finansieringen i de bidrag vi på länsstyrelsen kan ge är mellan 80 och 90 procent av vad det kostar en markägare att anlägga en våtmark, så det är väldigt generöst, säger Sandra Tjärning, våtmarkssamordnare på Värmlands länsstyrelse.

Men av de pengar som länsstyrelsen i Värmland fått från regeringen att lägga på våtmarksprojekt, så finns en hel del kvar.

– Tyvärr så har vi kvar mer pengar än vi gjort av med. Det hoppas vi kunna jobba med, vi vill ju bli av med de pengar som vi fått.

Olika intressant geografiskt

Skogsstyrelsen har en liknande bild av det låga intresset för restaurering av våtmarker från skogsägare i Värmland.

– Det är inte jättemånga privatpersoner som söker sig till oss, men det är en hel del bolag som vill få hjälp med det här, säger Ulf Eriksson, arkeolog på Skogsstyrelsens Värmlands-distrikt.

Enligt Sandra Tjärning på Länsstyrelsen Värmland ser intresset olika ut beroende på var på Sverigekartan man tittar.

– Det är absolut större intresse ju längre söderut du kommer. Där finns det också mer problem med övergödning som är ett annat problem, utöver klimatutsläppen.

I klippet berättar Sandra Tjärning om vad hon tror det låga intresset beror på.

Återvätning av torvmark

Att återväta torvmark är en kostnadseffektiv metod för att minska Sveriges utsläpp av växthusgaser.

Fram till 2045 kan upp till 110 000 hektar återvätas i Sverige. Av det är 100 000 hektar skogsmark och 10 000 hektar jordbruksmark. Det skulle minska Sveriges utsläpp av koldioxidekvivalenter med 1 miljon ton.

Sveriges totala utsläpp av växthusgaser uppgick under 2021 till 48 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Kostnaden för den här åtgärden varierar mellan 200 och 400 kronor per ton koldioxidekvivalent.

Källa: SOU 2020:4 Vägen till en klimatpositiv framtid samt Naturvårdsverket

Torv och koldioxidutsläpp

  • Torv är växtdelar som legat i kärr och våtmarker under tusentals år och består till ungefär hälften av kol.
  • I utdikade, torrlagda, våtmarker kommer syre åt den kolrika torven som då börjar släppa ut koldioxid. I dag står utdikade våtmarker för 20 procent av Sveriges koldioxidutsläpp. Mest används markerna för åker- och skogsbruk. Endast en liten del av arealen används i dag för torvbrytning.
  • Torv har länge använts som bränsle i fjärrvärmeverk. När torv eldas släpper den ut mer koldioxid per utvunnen kilowattimme än både olja och stenkol.
  • Utsläppen från så kallad odlingstorv, blomjord som består av torv, tar längre tid – men efter tio år har all koldioxid från torven läckt ut i atmosfären.  
  • Att återställa utdikade våtmarker, genom att gräva igen diken så att markerna blir vattenfyllda, skulle bromsa utsläppen. FN:s klimatpanel har slagit fast att det är en av de snabbaste klimatåtgärder som går att göra.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.