Det är uppseendeväckande siffror Filipstads kommun nu presenterar i ett slags rop på hjälp.
Kommunen är en av dem som – i förhållande till sin folkmängd – tog emot allra flest nyanlända under den stora flyktingvågen 2012 till 2016. Många har valt att stanna, men få har fått något arbete.
– Många är långt från arbetsmarknaden, och arbetsmarknaden här är inte tillräckligt stor. Utsikterna är dåliga även för den som anstränger sig, säger kommunalrådet Per Gruvberger (S)
Svårare för vissa grupper
Allra svårast att hitta ett arbete har de som kommit från länder utanför Europa, som Somalia, Syrien och Afghanistan. Enligt kommunens siffror är arbetslösheten i den gruppen 80 procent.
En av dem som haft svårt att hitta arbete är Mohamed Aden, som kom till Sverige från Somalia 2016. Vi träffar honom på en kurs i samhällsorientering. Han lär sig om det svenska sjukvårdssystemet, men allra helst vill han ha ett jobb.
– Jag vill jobba! Jag har sökt flera jobb, men jag har inte fått något.
Stora kostnader för kommunen
Kursledaren Jasmin Isaak, samhällskommunikatör i Filipstad, bekräftar bilden. Hon tar emot många som varit flera år i Sverige i sitt klassrum, men möter sällan någon som fått ett jobb.
– Många saknar utbildning och kan inte så mycket svenska. Det är en liten stad, man måste verkligen kämpa för att hitta ett jobb!
Arbetslösheten bland de nyanlända slår nu hårt mot kommunens ekonomi. Försörjningsstödet – det som förut kallades socialbidrag – låg 2007 talet på runt fem miljoner kronor. I år ligger prognosen på 31 miljoner. Nu vädjar kommunen om hjälp.
50 miljoner om året
– Det kan inte vara rimligt att några enskilda kommuner i glesbygd ska stå för försörjningen av hela den här gruppen. Det här är resultatet av ett misslyckande när de stora grupperna asylsökande kom. Man brydde sig bara om var det fanns lediga bostäder och lokaler, inga andra förutsättningar styrde var de asylsökande placerades.
Hur mycket pengar behöver ni?
– Runt 50 miljoner om året. Det skulle göra stor skillnad.
Mohamed Aden vill stanna i Filipstad. Även om det ibland känns hopplöst fortsätter han sitt sökande efter arbete. Hans jobbjakt handlar inte bara om pengar och en lön att leva på.
– Man måste ha nånting att göra. Man kan inte bara vara hemma hela dagarna.
Hur är det att vara hemma hela dagarna?
– Tråkigt!