Mohammad Hafez Daydari upptäckte tidigt att han hade det extra lätt i vissa ämnen redan när han kom till Sverige och placerades i en klass med andra invandrare.
När han senare började på Djurgårdsskolan fångades hans särbegåvning upp i ett tidigt skede och nu har 13-åringen redan hunnit avverka de nationella proven i matematik för årskurs nio. Nu läser han matematik 1C, den som elever på bland annat naturvetenskapliga program läser i gymnasiets årskurs ett.
– Jag tänker att jag ska utveckla mig mer i gymnasiematte fram till nian och sen börja med högskolematte i gymnasiet, säger han.
I videon berättar Mohammad Hafez Daydari om skolgången och sina framtidsplaner.
Särskilt begåvade elever
Fem procent av eleverna kan räknas som särskilt begåvade. De behöver många gånger andra utmaningar än sina klasskamrater. År 2010 förtydligades skollagen och där står nu att elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.
De särskilt begåvade eleverna mår bra av att få stora utmaningar utifrån sina styrkor. De behöver lära och diskutera på sin nivå. De behöver också mötas med respekt och acceptans utifrån sina förutsättningar och behov.
Det är inte alltid lätt att uppmärksamma en särskilt begåvad elev eftersom det händer att de underpresterar i skolan, för att passa in eller för att de har tappat lusten att lära.
Källa: Skolverket
