För att få assistansersättning av Försäkringskassan så måste barnet i fråga tillhöra någon personkrets enligt LSS. Det innebär att barnet måste antingen ha en utvecklingsstörning eller fysiska alternativt psykiska funktionsnedsättningar som inte beror på normalt åldrande.
– Jag tycker det är fel, precis som många andra i Sverige behöver han hjälp, säger Veronicka Harju.
Nästa steg för familjen är att överklaga Försäkringskassans beslut.
Första månaderna på sjukhus
De första sex månaderna av Nathaniels liv spenderades på sjukhus. Nu bor familjen i Nykroppa där de får assistans dygnet runt av Filipstads kommun som beviljats genom socialtjänstlagen.
– Det är en räddning för oss, säger Veronicka Harju.
”Tillhör inte någon personkrets”
SVT har varit i kontakt med Försäkringskassan som inte ställer upp på en bandad intervju. Men skriver i ett mejl:
”I korthet är det så att Nathaniel i nuläget inte kan sägas tillhöra någon personkrets och därför inte har rätt till assistans.
Detta kan dock ändras – exempelvis när den genetiska analysen är klar.”
Se mer i inslaget ovan.
Det innebär Personkrets
För att assistansersättning, som regleras i Socialförsäkringsbalken (SFB), ska beviljas, krävs det att personen tillhör en av personkretsens tre grupper som regleras i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).
• Personkrets 1: Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd.
• Personkrets 2: Personer med betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom.
• Personkrets 3: Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som uppenbart inte beror på normalt åldrande om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.
Fakta från Socialförsäkringsrapport 2022:3