Den som skräpar ner kan få böter eller fängelse, beroende på hur allvarlig och omfattande nedskräpningen är. Vid mindre allvarliga fall kan polisen direkt skriva ut en bot på 800 kronor. Men böter är mycket ovanliga. Polisen i Värmland skrev under förra året endast ut 14 nedskräpningsböter.

Städningen av nedskräpade platser kostar samhället mycket. För år 2022 betalade kommunerna i Sverige totalt 430 miljoner kronor för att städa upp skräp på de platser som kommunen har renhållningsansvar.

Avgift för producenter

Kommuner har sedan något år en skyldighet att rapportera sina städkostnader till Naturvårdsverket. Detta för att få en bild av vad nedskräpningen faktiskt kostar kommunerna.

Se i klippet hur Arvika kommun resonerar kring nedskräpningen.

De redovisade kostnaderna utgör ett underlag till nedskräpningsavgifterna. Avgifter som ska betalas av producenter för vissa engångsplastprodukter som ersättning till kommunerna för städning av dessa engångsplastprodukter. Avgiftsskyldiga är till exempel de som levererar engångsprodukter som plastlock, matlådor och muggar i engångsplast, tobaksvaror med filter, våtservetter och tunna bärkassar till den svenska marknaden.

Cigarettfimpar och godispapper

I Värmland är det Karlstad och Arvika som rapporterat in de högsta kostnaderna, medan Storfors uppger att de har en mycket låg kostnad för nedskräpning (se faktaruta nedan). Det vanligaste skräpet är cigarettfimpar och snuspåsar. Därtill förpackningar för godis, glass, hamburgare och snacks.

Senast på måndag den 31 mars ska kommunerna rapportera in siffrorna för 2024. Dessa kostnader ligger sedan till grund för beräkning av produktavgiften. Ersättningen fördelas sedan procentuellt mellan kommunerna utefter Naturvårdsverkets bedömning av kommunernas totala kostnad. Men variationen i de svar som kom in förra året indikerar att kostnadsberäkningarna inte är heltäckande eller enhetliga. Några kommuner rapporterade in noll kronor i kostnad för att ta hand om skräpet. 

– De verkliga kostnaderna för nedskräpning är sannolikt betydligt högre än vad som rapporterades in förra året. När systemet blir mer etablerat och beräkningarna mer enhetliga hoppas vi få en tydligare bild av vad nedskräpningen faktiskt kostar samhället, säger Johanna Ragnartz, vd för intresseorganisationen Håll Sverige Rent.