Att lära sig läsa genom att skriva på ett tangentbord kan låta bakvänt men det är en metod som blir vanligare i skolan. Arbetssättet har funnits sedan slutet av 90-talet. I olika former börjar den nu användas mer och mer som ett komplement till den vanliga läsundervisningen i grundskolan.

– När man sätter en penna i handen på en sjuåring så blir det inte så mycket av det för motoriken hänger inte med, säger Ann-Christine Sigmund, rektor och specialpedagog på Bjurtjärns skola.

Även barnens ”nonsensspråk” kan ge ord som bil, mamma eller ko, menar hon, och barnen kan då få en aha-upplevelse och förstå att de faktiskt producerar riktiga ord.

Att använda lekskrivning i undervisningen har gjorts ända sedan 80-talet men det var den norske pedagogen Arne Trageton var den förste att koppla ihop det med användningen av en dator. Genom att barnen slipper lägga så mycket energi på att skriva de enskilda bokstäverna rätt kan de lägga mer kraft på att formulera ord, meningar och berättelser.

– Det är en inspirerande metod som gör att alla barn, hur tidiga eller sena de än är i sin läsutveckling, kan lyckas, säger Ann-Christine Sigmund.

Förutom i Bjurtjärn är det flera kommuner och skolor som har börjat använda metoden i länet, bland annat Karlstad, Torsby och närliggande Karlskoga.

Enligt Skolverket vinner arbetssättet mark och anhängare bland lärarna. Hur vanlig den är har verket ingen uppfattning om eftersom det är i mångt och mycket upp till varje lärare att välja vilka metoder han heller hon vill, så länge de lever upp till läroplanen.